publicerad: 1964
SAMME sam3e2 l. sam4e, förr äv. SOMME, pronominellt adj. Anm. Ordet böjes på samma sätt som bestämda formen av ett adj.
Ordformer
(sam- 1533—1616. samb- 1533. samm- 1521 osv. som- 1522—1538. somm- 1523—1542)
Etymologi
[fsv. sami, somi; jfr fd. sam(m)æ (d. samme), fvn. sami (nor. samme), got. sama, fsax., fht. samo, eng. same (möjl. lån fr. nord. spr.); svag böjningsform till SAM, adj.; formen somme (motsv. fsv. somi, sv. dial. summu) står i avljudsförh. till SAMME (jfr SAMMESÄTE). — Jfr DENSAMME]
Anm. I motsats till förhållandet i ä. tid har sbst. som bestämmes av ordet numera alltid obest. form.
I. utan direkt hänvisning till ngt föregående l. efterföljande.
1) betecknande att ngn l. ngt är identisk(t) l. sammanfallande l. gemensam(t) o. d. (för två l. flera personer l. saker l. förhållanden o. d.); en (se EN, räkn. IX 4); utom i förb. en och samme (se slutet) nästan bl. i adjektivisk anv. ss. attribut. Samma laghen ware them inlendska och vthlendska som boor jbland idher. 2Mos. 12: 49 (Bib. 1541); jfr II 1 b. Hos de tamda (djuren) så är ofta af samma kull den ena hvit, den andra röd, den tredje svart. JBureus (c. 1640) i 3SAH 23: 332. De bokstäfver, som höra till samma stafvelse, få i skrift icke åtskiljas. Broocman SvSpr. 5 (1810). De äro alla bakade af samma deg. Granlund Ordspr. (c. 1880). Svenskt kynne .. var på samma gång trögt och hetsigt. Hellström Malmros 18 (1931). Vi är alla i samma båt, inte sant? Östergren (1937). — särsk. mera emfatiskt framhävande identiteten, i förb. en och samme; i adjektivisk l. substantivisk anv.; jfr EN, räkn. IX 4 d; jfr äv. 2 b, 3 c, II 2 a slutet, III 4. I en och samma bokstaf. Serenius Bbb 4 a (1734). Protestantiska läsare är det onödigt påminna om att sägen och sakförhållande ej få tagas för ett och samma. Rydberg Sägn. 76 (1874). Det luktade damm och mörker på en och samma gång. Lo-Johansson Förf. 17 (1957). jfr (†): Alt thetta gör then ene och samme anden. 1Kor. 12: 11 (NT 1526; Bib. 1917: densamme ene Anden).
2) betecknande att ngn l. ngt är identisk(t) med l. lik(t) sig själv(t) l. oförändrad (oförändrat) vid olika tidpunkter l. under en viss tid l. under olika omständigheter o. d.; jfr III; utom i förb. en och samme (se b) o. (det)samma och samma (se c) företrädesvis i adjektivisk anv. ss. attribut. I haf(ve)n aldrig warit som samme karl, sedhan som i flotte (dvs. flyttade) till den Änkian Mätta. VDP 1679, s. 124. Du, tag af Shakespear yrslan, / Med store Klopstocks orim, / Och Göthens convulsioner / Och Ossians evigt samma. Kellgren (SVS) 2: 190 (1783). Det är alltid samma trall. Deleen Meidinger 216 (1825). Han kysste och han slog ihjäl / Med samma varma själ. Runeberg 2: 96 (1847). Hvad Han tar och hvad Han gifver, / Samme Fader Han dock blifver. Sandell Sång. 1: 144 (1856, 1882); jfr Ps. 1937, 513: 5. Ja, det vet ni väl, varför en kar' är snäll mot en flicka. .. Det är alltid av samma skäl. Gustaf-Janson ÖvOnd. 19 (1957). — särsk.
b) mera emfatiskt framhävande identiteten l. likheten, i förb. en och samme; i adjektivisk l. substantivisk anv.; jfr EN, räkn. IX 3 a; jfr äv. 1 slutet, 3 c, II 2 a slutet, III 4. (Moses) reppar .. vp een och samma Lagh så offta, .. at (osv.). FörsprGT a 3 b (Bib. 1541). Ständigt ett och samma! Östergren (1937).
c) (numera i sht vard.) i uttr. samma (i sht förr äv. detsamma) och samma, för att beteckna ett (enformigt) upprepande av ngt; företrädesvis i substantivisk anv.; jfr DENSAMME I 2 c. På holla thz samma och samma. GlTer. 65 (c. 1550). Hur tröttsamt att upprepa samma och samma, mot denne Församlingsmedlem! Wulff Koralb. 22 (1912).
3) [jfr 1, 2] (i sht vard.) i uttr. som beteckna att ngt är likgiltigt l. inte har ngn betydelse l. inte spelar ngn roll o. d.; särsk. i sådana uttr. som samma vad l. vart l. om (osv.), det har ingen betydelse l. spelar ingen roll l. det gör detsamma vad osv.; äv. i uttr. (det är) strunt l. (starkt vard.) skit samma(vad osv.), det är l. gör detsamma (vad osv.). De små kräftdjuren — samma hvad de heta — af hvilka strömmingen lefver, (ha) uteblifvit från bankarna. Strindberg Hafsb. 141 (1890). Men strunt samma, om jag också, liksom Anacharsis, blir bultad till döds i en mortel. VLitt. 3: 659 (1902). Sälja allt och ge sig av, samma vart. AlltfA 1930, nr 28, s. 20. För mig är det strängt taget skit samma vad han väljer för nånting. Gustaf-Janson KärlekDec. 239 (1959). — särsk.
a) i sådana uttr. som (det är l. blir, äv. gör) sak samma l. samma sak, det spelar ingen roll l. är likgiltigt, det har ingen betydelse; jfr SAK 6. HdlCollMed. 20/9 1734. Sme'gåln skulle sakna'na (dvs. mörderskan) och mästerman — men de få i stället göra med Matts — och det gör sak samma. Almqvist Skälln. 37 (1838). Hvad spelar man i afton på kongl. teatern? Sak samma, jag går aldrig dit. Blanche Bild. 4: 129 (1865). Näsblod stillas sålunda, att man i personens i fråga nacke lägger en vigselring, sak samma hvems. Landsm. VII. 9: 32 (1890). (Brukaren måste) hafva vissa föremål, om han skall kunna arbeta, och det blir då samma sak, om han lånar föremålen och ersätter deras egare för bruket eller han lånar penningar till att köpa föremålen och ersätter kapitalisten för lånet af penningarna. LfF 1912, s. 210. Bevistar man en svensk gudstjänst eller deltar man i ett kristet möte, sak samma var och hos vilket samfund, upptäcker man strax att kvinnorna mestadels äro i majoritet. SvD(B) 1945, nr 300, s. 10.
b) (numera bl. i Finl.) samma är det l. samma kan det vara, det är likgiltigt, det gör l. kan vara det samma; det må vara hänt, låt gå, det kan vara lika gott. Skall jag också taga lampan med? Kanske du då bättre får sömn. — Ja, samma är det. Hertzberg Canth Lifsb. 2: 8 (1886). (Sedan en österbottning länge nekat att gm trollmedel tillrättaskaffa en bondes slipsten, svarade han denne:) ”Nå samma kan det vara, .. gif mig en sup, så skall du få din slipsten.” Landsm. VII. 9: 37 (1890). Lindberg FinNov. 36 (1894). (Bergroth o.) Pettersson Högsv. 89 (1958).
c) (†) göra ett och samma, göra detsamma l. vara likgiltigt l. gå på ett ut; jfr EN, räkn. IX 4 d. Linnæus eller Linné giör ett och samma för mig. Linné Bref I. 2: 265 (1764).
4) (†) ss. adjektivattribut till sbst. i pl., betecknande att två l. flera företeelser äro lika- (dana). När tuänne samme consonantes äller åtskillige sammankomma mitt i ordet, då (osv.). Tiällmann Gr. 150 (1696). Vndertiden kunna och böra flera samma ord, och mong entydig ord, brukas i en mening. Swedberg Schibb. 175 (1716).
II. hänvisande till ngt i det föregående omtalat o. betecknande identitet l. överensstämmelse med (ngt som kan konstrueras ur) detta; jfr IV.
1) i adjektivisk anv. ss. attribut; äv. i förb. denne samme, förr äv. samme denne. Lyhundrat(.) .. Södhrby sogn i szamma härad. HH XI. 1: 28 (1530). (Platon bevisar) at hele Naturen .. består vthi een tarflig saman-stämning, och bequäm genlijkhet. .. I samma mening tale .. flere the äldste Philosophi, om then odödelige Menniskiones Siäl. Stiernhielm Arch. A 2 b (1644). Samma thenne synelängd uplästes nu. VDAkt. 1735, nr 387. Jag är af samma tanke. Widegren (1788). Läraren .. uppläser .. en eller flera meningar .. (ur den religionshistoriska översikten), och låter sedan Barnen, i sin ordning, redigt uppläsa samma stycke. Lindblom Cat. 3 (1811). Dessutom har jag givit polismyndigheterna vissa vinkar om dessa samma Sandbergs, gående ut på spritlangning och hållande av rum åt prostituerad. Siwertz Varuh. 292 (1926). 800,000 gevär .. lära .. (under inbördeskriget) ha utgått från .. (nordstaternas) vapenfabriker — alla dessa 800,000 gevär för att brukas emot amerikaner, män av samma blod och med samma språk. Lagergren Minn. 8: 12 (1929). Icke sällan hade Bo sett, hur en människa, som under ett samtal visat sig klart kunna förstå det löjliga och enfaldiga i en eller annan massuggestion, efteråt gått direkt och kastat sig i armarna på samma massuggestion. Hedberg VackrTänd. 13 (1943). — särsk.
a) i tidsuttr. som hänvisa till o. beteckna identitet med en tidpunkt som angivits i det föregående, t. ex. vid, äv. (numera nästan bl. i Finl.) på (i sht förr äv. utan prep.) samma tid (förr äv. tiden), (på, förr äv. om) samma dag (förr äv. dagen), i (förr äv. på) samma stund (förr äv. stunden), i samma nu, i samma ögonblick, på samma gång (förr äv. gången, i sht förr äv. utan prep. samma gång resp. gången, förr äv. sammanskrivet sammagång); förr äv. i förb. då samma gång, den gången, vid detta tillfälle. Anno D(omi)ni 1521 torsdagen neste ept(e)r c(r)vc(is) giorde Herman Fosser sin ke(m)men(er) renskap. .. Sa(m)me tiid giorde hans matskap Lasse Ols(on) sin renskap. SthmSkotteb. 3: 301 (1521). Öffuersta presterne medh the scrifftlärdha sökte effter ath the kunde få tagha fatt på honom j samma stunden, men the reddes för folket. Luk. 20: 19 (NT 1526). Om sambe dag bleff han offuersig drucken, saa ath han tog sambe siill oc for aaff byn. JönkTb. 126 (1533). Strax på samma stund, gingo någhre Chaldeiske män fram, och (osv.). Dan. 3: 8 (Bib. 1541). Then 26 febr. talade biscopen uthi Vesterås medh gemene prästerskapet uthi collegio. .. Samma dagen uptecknades allas theras nampn, som tå tilstädes voro af hvart stickt för sig i synnerhet. RA I. 3: 32 (1593). Oxbr. 10: 212 (1617: samma gången). Denne Hennes Kongl. May:tts då samme gångh i Mähren subsisterande armée. OxBr. 8: 503 (1645). Nu bleef sammagång funnen een burk i förstugun. VDAkt. 1675, nr 222. Min Fader war på samma tiden i en angelägen beställning til Upsala bortrest, men kom efter 8. dagar hem igen. Humbla Landcr. 7 (1740). Hyltén-Cavallius Lif 149 (c. 1880: på samma dag och timma). ”Hiss! hiss!” proponerade en, och i samma nu lyftes Krischan af tio par armar upp och bars i triumf kring salen. Lundegård Prins. 70 (1889). I samma ögonblick exploderade bomben. Östergren (1937). — särsk. (†) i uttr. samma tids, vid samma tid. Den 29. maj: Så stode wåra widh Kiöpingh. Samma tijdz så gaffsz Helsinborghz slåt upp med Accord af wåra. Bolinus Dagb. 75 (1678).
Anm. till II 1 a. I Barckhusen Cotossichin 94 (1669) förekommer ordet samgång i bet.: på samma gång [sannol. uppkommet ur samma gång (sammagång) med apokope av ändelsen a].
c) (†) i uttr. samme sådan, likadan, samma slikt, detsamma. Jacob joranson i Skädwij en öffrdrinckare. .. Oluff pärson i yttersettra en samme sådana. en laghwunnin tyff, obootferdigh. Rudbeckius Dagb. 221 (1626). De som äre Ethioper .. möta Solens upgång med swåra eder, och fullfölia hennes nedergång med samma slikt. Rudbeck Atl. 2: 139 (1689).
d) (i sht vard.) i uttr. samme en (jfr I 2 a, III 1 a α, 3 a), densamme. Hvem lofvade Höckert att ge bort min Endymion till madam Flink? — Det kommer att stå honom dyrt. Han må inte tro, att jag tager åter samma en, sedan hans otäcka penat (dvs. städerska) lagt sina labbar på den. Wennerberg Bref 2: 236 (1861). Schröter .. synes dock hafva haft en liten svaghet. Många, som vistats i främmande land, ha samma en: de kunna ej låta bli att göra mera af sina resor, än dessas verkliga vinst föranlåtit. (Cavallin o.) Lysander 437 (1879).
e) i sådana uttr. som (det är) samma sak (äv. sak samma) med ngt l. ngn l. när det gäller ngt l. ngn, (det är) samma förhållande med ngt l. ngn osv.; jfr I 3 o. SAK 6. VDAkt. 1724, nr 442. (Riset har överförts) till nya verlden, der dess odling antagit ett storartadt omfång. Sak samma med bomullen. Svensén Jord. 76 (1884). Hammar (1936).
2) i substantivisk anv.
a) hänvisande till ett föregående sbst. (o. äv. möjligt att uppfatta ss. attribut till detta sbst. ss. underförstått). Denna bok liknar den jag förlorade men det är inte samma. Medh samma mååll han häer inntagidt hafwer, med samma hafwer han och ther leffwereradt. BtÅboH I. 3: 3 (1623). — särsk. (†) i pl., i uttr. ena och samma, se EN, räkn. IX 4 d slutet.
b) (numera i sht vard.) i n. sg., hänvisande till l. ersättande en inf. l. en hel sats (som kan konstrueras ur det föregående): detsamma; ofta liktydigt med: sammalunda; i sht förr äv. i förb. detta samma. TbLödöse 199 (1590: detta samma). Som ingen må tillåtas Tjenstgöring och sysl. wid Collegierne och de andre almänna Wärken utom Academiske wittnesbörder eller at han en gång disputerat ..; så måste och samma gälla wid Landtmäteri wärket. LandtmFörordn. 16 (1765). (År) 1776, tå jag ännu ägde krafter, förrättade jag alle passionspredikningarne och förhören i Carlstorp, och samma giorde min Adjunctus Herr Norell i 5 år. VDAkt. 1789, nr 15. Några andra ord kunna uppvisas, som under våra egna ögon iklätt sig svensk dräkt (t. ex. strejk). .. Samma är förhållandet med rail, som iklätt sig formen räl. Lyttkens o. Wulff StummT 11 (1898). Östergren (cit. fr. 1916). — särsk. i uttr. samma igen, använt i artighetsfraser o. d. för att besvara l. återgälda en välgångsönskan l. dyl.: (tack,) detsamma. (Gott nytt år! —) Samma igen! (Tack!). Östergren (1937).
c) föregånget av prep., i tidsbeteckningar.
α) (†) i uttr. i samma, i detsamma (se DENSAMME II 2 c α α'), i samma ögonblick; just då. Föga (var) mellan, att wi icke blifwit tagne af algieriske sjöröfware, der icke 2:ne maltesiske fregatter kommit i samma och lagt om bord med algiererne. Roland Minn. 52 (c. 1748). Gossen höll på att .. beklaga sig, men i samma hörde han de bestämda orden, som nyss riktats till barnet: ”Inte skvallra!” Strindberg Fagerv. 67 (1902).
β) i uttr. med samma.
α') (†) på samma gång, samtidigt. (Han lät mig) se (brevet) och bad det jag hemma wille räkna efter om Calculation war riktig, som jag ock giorde och med samma lät copiera Brefwet. Dalin Arg. 1: 124 (1733, 1754). Jag skall ned på klubben och med samma på posten. Stenhammar Riksd. 2: 5 (1840). (Räven) plirade med ögonen och slickade sig med samma om sin spetsiga nos. Hebbe NSannsag. 40 (1884).
β') i utvidgad anv.: med detsamma, omedelbart; numera bl. vard. (o. ofta uppfattat ss. sammandragning av med detsamma); jfr DENSAMME II 2 c β γ' (anm.). Öringarne hoppade tvärt ur vattnet och kastades upp med samma utan ceremonier. TIdr. 1886, s. 111. Ja kommer me(d) samma! Östergren (1937).
d) (†) i gen. sg. vid angivande av datum: samma månad (se 1 a). Hwilket senare (brev), jag hade ähran erhålla d(en) 19 octobr, men förra (brevet) ei för än d(en) 23 sammas. VDAkt. 1751, nr 472.
III. hänvisande till en efterföljande bestämning, för att beteckna att ngn l. ngt är identisk(t) med l. lik(t) den l. det som omtalas där l. identisk(t) med l. lik(t) sig själv(t) under förutsättningar l. omständigheter som anges i l. framgå av bestämningen.
1) med syftning på en efterföljande relativ bisats.
a) i adjektivisk anv. ss. attribut, ofta motsvarande o. utbytbart mot det determinativa pron. den. Sa(m)me dag som forsc(ri)ffuit staar. SthmSkotteb. 3: 192 (1521). Samma sol, som, fordomtimma, / Öfwer Edens lunder brann. Ps. 1819, 423: 2. Ett nytt nät, .. väfdt af samma spindel, som spunnit trådarna till de öfriga. Blanche Våln. 395 (1847). Barn, du är så förändrad, att det inte är som samma människa, som kom hit. Hillman Pardo Bazán Hemsj. 38 (1915). Böckerna .. kom alltid ut på hösten samma år som jag börjat skriva på dem. Lo-Johansson Förf. 41 (1957). — särsk.
α) (i sht vard.) i uttr. samme en (som o. d.), densamme (som osv.); jfr EN, räkn. IX 4 e; jfr äv. 3 a, I 2 a, II 1 d. Samma en, som utfört jagtscenerna. SDS 1898, nr 477, s. 2. De hade bara en officer kvar. Det var inte samma en som var här tidigt i morse. Jonsson Hemingway Klock. 339 (1941).
β) (†) i uttr. samma tid som, samtidigt som. En evigt grönskande strand .. tilskapar för ögat den alraskönaste lustgård samma tid, som den fägnar lukten med en söt och vederqveckande utdunstning. Wallenberg (SVS) 1: 300 (1771).
b) i substantivisk anv.: densamme; ofta möjligt att uppfatta ss. attribut till ett underförstått sbst. Psyche (som trott sig bortförd av en drake, till Cupido). Hwad? ären I dät diur, såm man för willdiur bärer? / I samma såm här nu för mina Ögon står. LejonkDr. 78 (1689); jfr II 2 a. Jagh skicker her innelyckt en obligation på Hr Wätterham, samme som gaf oss giernet. JStålhammar (1703) i KKD 7: 53. Man visar än huset. Det är samma, i hvilket den landsflyktiga Drottning Maria af Medicis dog. Geijer Minn. 145 (1825, 1834). — särsk. (vard.) föregånget av prep., ss. tidsbeteckning, i uttr. med, förr äv. vid samma (som), i samma ögonblick (som), just då l. när; förr äv. i uttr. i samma (ngt sker), samtidigt med att l. i den mån (ngt sker). At deth Rytteri, som står .. widh Stockholm måge .. beordras straxt och widh samma flottan löper uth, till att förfoga sigh .. neder til Arméen. Karl X Gustaf (1657) i HSH 5: 167. Jockomsson .. klär .. på sig, och gå wi så straxt ut, och wid samma wi skildes åt, ber han mig en annan gång komma igen. Roland Minn. 44 (c. 1748). Min Bror vet, att i samma ett sinne förslöas, vinner ett annat i styrka. JALindblom (1809) i 2Saml. 9: 69. Sa jag inte åt herr Maurice med samma damen trädde in: akta Er, gå inte dit! Strindberg HögreR 302 (1899).
2) (numera bl. tillf.) ss. bestämning till tidsord, med syftning på en efterföljande temporal bisats; särsk. i sådana uttr. som samma dag l. år (förr äv. dagen l. året) då l. när, samma dag l. år som (se 1 a). Thet skeedde samma daghen när Jesus vpstonden war. OPetri 3: 190 (1530). Dens. Kr. 87 (c. 1540: Samma året thå). I samma det ögnablicket, då den Helige Ande kom öfwer Maria. Nohrborg 9 (c. 1765). Samma dag, då han kom. Sundén (1888).
3) med syftning på en bestämning inledd av den jämförande konjunktionen som. The woro aff samma rotenne som wij. OPetri 1: 82 (1526). Her Carl i Lekarydh tog ordines samma gångh som her Peer. VDAkt. 1676, nr 227. (Den sadelbrutna ridhästen) borde nu intet aldeles brukas på samma wis som förr. Dalin Vitt. II. 6: 115 (1740). Måtte betyder efter Upländska talarten, samma som måste. Hof Skrifs. 176 (1753). Han har haft samma öde som fadren. Weste (1807). Samma levande uttrycksfullhet och ofta dramatiska bredd som i Sallinens konst möter man även hos Marcus Collin. NordT 1929, s. 35. — särsk.
a) (i sht vard.) i uttr. samme en som (jfr 1 a α), samma (person) som. Vem bor i stugan? .. Det är samma en som förr. Wassing Dödgr. 465 (1958).
b) (†) i uttr. samma slik som, likadan som. Hanss dreng är samma slijk som huusbonden. KyrkohÅ 1916, s. 254 (1625).
4) (†) med syftning på en bestämning inledd av prep. med; äv. i förb. en och samme med; jfr MED, prep. o. adv. I 11 d α. Så vthsende tu tin enfödda Son Jesum Christum, som war samma guddoms natur med tigh. Liturg. 59 a (1576). De Trän som hafwa samma art med Palmträn. Rudbeck Atl. 3: 199 (1698). Grefve af Olivarez .. var af gammal och stor ätt från Andalusien, af et och samma hus med Hertigarne af Medina-Sidonia. SvMerc. 1764, s. 315. En gammal skådespelerska .., som .. bodde i samma hus med oss. Atterbom Minn. 560 (1819). De förföljande fienderna inträngde genom porten på samma gång med svenskarne. Carlson Hist. 2: 491 (1856). (Den egna kroppen) står .. såsom föremål för blotta sensationen på samma linie med dessa (dvs. ”övriga sinnliga ting”). Rein Psyk. 2: 499 (1891). — särsk. i förb. med ett reciprokt pron. The ogudactighe falle vthi samma nätt med hwar annan. Psalt. 141: 10 (öv. 1536; Bib. 1917: i sina egna garn).
IV. med syftning på ngt i det föregående omtalat, motsv. ett demonstr. l. pers. pron.
1) (numera bl. ålderdomligt, i sht med prägel av kanslistil) motsv. ett förenat demonstr. pron.: den, denne; den förutnämnde, ovannämnde, nyssnämnde; ifrågavarande. G1R 1: 232 (1524). Samma Eric war en mectha hielte. OPetri Kr. 170 (c. 1540). Gudh gifwe framgång! Samme then alzwoldige, göre och alla E:rs .. Excell:ces actioner lyckosamme. BraheBrevväxl. II. 1: 90 (1657). Uppgifterne af boets tillgångar visa att samma tillgångar äro otillräcklige. Weste FörslSAOB (c. 1815). Genom samma Din Son, Jesum Kristum, wår Herre. Amen. Hb. 1884, s. 63; jfr Därs. 1942, s. 199. Landsfogdebefattningen i Upsala län bestrides tills vidare under den tid landsfogden, kronofogden C. F. Dahlgren vore af sin kronofogdetjänst förhindrad att samma tjänst uppehålla, af länsnotarien Gustaf Gyllenkrok. Upsala(A) 1918, nr 3, s. 4.
2) (numera bl. ngn gg med prägel av kanslistil) motsv. ett självständigt demonstr. l. pers. pron.: denne resp. han (l. hon, den, det). Desse mine åhörare .. hafua nu sedermehra, effter tingzdomen, inkastatt en supplication, i dhen Kongl. rätten, och i samma insinuerat, som mig är refererat, att b:te Mårthen, war i vppenbara rychte. VDAkt. 1653, nr 280. Om någon gifwer här (i Tübingen) en borgare en örfyl, så skall han plickta samma wäl igen. Bolinus Dagb. 41 (1668). D. 3 Julii fördes wi alla fångar till ryska armeen wid staden Pultava tillbakars ock war samma en swår ock bedröfwelig march för oss swänska. JLyth (1709) i KKD 2: 75. (O. Rudbeck d. y. har) författat en formelig Lappsk Ordabok... Men, som samma igenom trycket icke utkommet, hafva (osv.). Ihre Föret. XXVII (1779). Kring hela tempelgården lopp .. ett högt plankverk eller skidgård, och derintill låg .. en stenkrets, der offren dömdes, och i samma stod Thorsstenen. Holmberg Nordb. 611 (1854). jfr (parodiskt): Vitaminhalten hos ett par vanliga chevreauskor lär inte heller vara så stor att man kan rekommendera samma som föda ens åt mycket fullvuxna personer. STSD 1936, nr 214, s. 8.
Spoiler title
Spoiler content