SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1965  
SATISFACIERA l. SATISFICIERA, v. -ade.
Ordformer
(-fac- 16621767. -fic- 1631)
Etymologi
[jfr t. satisfacieren, fr. satisfaire; av lat. satisfacere, av satis, nog, tillräcklig (se SATT, adj.2), o. facere (se FACIT); med avs. på formen -ficiera jfr AFFICIERA, INFICIERA m. fl. — Jfr SATISFAKTION, SATISFICIENT, SATISFIERA]
(†) gottgöra l. tillfredsställa (ngn), göra (ngn) belåten; jfr SATISFIERA 1. RARP 1: 151 (1631). Wåre Domhafware .. (skola) wara förplichtade, .. hwar och en skepa Lag och Rätt, .. at Wederparten med intet skiähl må hafwa til at klaga .., dhet han icke för tilfogat Injurie .. är worden behörligen förnögder och satisfacierat. Schmedeman Just. 328 (1662). Biurman Brefst. 286 (1767).
Spoiler title
Spoiler content