SAVONIT sav1ωni4t l. -on-, r. l. m.; best. -en.
Etymologi
[sannol. till fr. savon (se SAVONNETT) i uttr. pierre de savon, saponit]
(numera föga br.) om täljsten (som är en med saponit besläktad bergart). Den lilla gruppen ”Lekande elefanter” (av Carl Milles) (i en stenart, kallad savonit). PT 1904, nr 103 A, s. 3. Sen har du (dvs. Carl Milles) skänkt oss en armé av gubbar, / .. än karvade ur stubbar, / och än av brons — ibland av savonit. Stangenberg SkämtJaktd. 10 (1925, 1931).
