SAX sak4s, sbst.3, l. SAXE sak3se2, sbst.1, r. l. m.; best. -en.
Etymologi
[sv. dial. sax, saxe; sannol. till sv. dial. saxa, hugga, hacka sönder, plocka bort ister från fjälster, motsv. d. dial. sakse, skära sönder, hacka, nor. dial. saksa, hacka med yxa l. kniv, hugga upp, fvn. saxa, hugga, skära, sticka, avledn. av (ett ord motsv.) fvn. sax, kort svärd (se SAX, sbst.1), o. utgående från bet.: ngt lösskuret l. hackat; jfr nor. saks, n., saksemat, båda: hackade inälvor, hackmat]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) ister på l. från tarmar (hos svin l. nötkreatur). D(en) 15 slagtades Galten, och blef wid lag 6 l℔ Fläsk och 8 {marker}:r Ister utom Skosmörjan af Saxen. Sjögren HushB 15/11 1806.
