(sedan meer 1615. sedermera 1627. sedher mer 1528—1585. sider mer' 1547. sidhermeer 1555)
Etymologi
[fsv. sidhermer(a) (äv. i uttr. än sidhermera), av sidher (se SIDER, adv. komp.) o. mer, mera (se MER); ordet har (åtminstone delvis) formellt anslutits till SEDERMERA, adv.1]
a) efter negerad l. på annat sätt inskränkt sats, = SEDAN, adv. I 6 a α. Sedhan segher S. Jacob, Och låte sich smöria medh olio j herrans nampn etc, Här warder icke eens tenkt sedher meer talat vm någhor wigda olio. OPetri 1: 398(1528). Så kunne de dågh näpligen bekomme dher på öön så myckitt rum, som stadhen kan byggas vpå, sedher mer att haffue mulebett till sine hester och booskap. PrivSvStäd. 3: 529(1585). The hafwa ju icke welat eens komma til handels om fredh, sedan meer til fredhen sielff. Gustaf II Adolf 119(1615).
b) efter positiv sats, = SEDAN, adv. I 6 a β. (De polska fredsunderhandlarna utgåvo) Smädeskrifter, som illa skulle anstå en Skomakere att skrifva den andre till, än sedermera Konungzlige Rådh och Commissarier. RARP 1: 31(1627).
