publicerad: 1965
SEDESLÖS se3des~lø2s, förr äv. SEDLÖS l. SEDELÖS l. SEDOLÖS, adj. -are. adv. -T.
Ordformer
(sed- 1756 (: sedlöshet), 1807—c. 1815, 1816 (: sedlösheten). sede- 1745—1880. sedes- 1799 (: Sedeslöshet), 1836 osv. sedo- 1761)
Etymologi
[jfr d. sædeløs, nor. sedeløs, sedløs, fvn. siðlauss, t. sittenlos; av SED o. LÖS 17; formen sedeslös har uppkommit ur formerna sedlös, sedelös, sannol. med anslutning till sådana ord som ORKESLÖS, VÅRDSLÖS, SAMVETSLÖS]
som är utan goda seder l. sedlig l. moralisk hållning, som icke iakttager l. (om ngns handlande o. d.) icke är i enlighet med vad som fordras i sedligt avseende; numera bl.: omoralisk (i sht i sexuellt avseende), osedlig, otuktig; äv. i överförd anv., om tid: som utmärkes av omoral l. osedlighet o. d. Föra ett sedeslöst liv. Juslenius 169 (1745). Om mycket folk i en stat är sedolöst utan Guds och Fäderneslandets kärlek, samt upfylt med twedrägt och egen dyrkan, kan det wara långt swagare än ett .. mindre talrikt folk, der dygden hålles i wördning. Hjelt OffRelSvTab. 25 (i handl. fr. 1761). Generalen — vieux-bon-homme af den gamla, haltlösa, tanklösa, sedelösa men så der temligen hederliga skolan, blef genast alldeles förtjust i den ”charmanta Fru W”. Knorring Förh. 1: 32 (1843). Pennan (var) i gång .. gnisslande öfver sedeslös ungdom. Strindberg NRik. 77 (1882). Kvinnor, som på grund av sedeslöst liv fallit fattigvården till last. BtRiksdP 1916, 12. I: nr 9, s. 1. Den sedeslösaste tidsålder Ryssland upplevat. Östergren (1938). Kan det anses för sedeslöst att i ett offentligt föredrag omnämna t. ex. förälskade sjundeklassister? Wigforss Minn. 1: 96 (1950).
Avledn.: SEDESLÖSHET, förr äv. SEDLÖSHET l. SEDELÖSHET, r. l. f. [jfr nor. sedløshet samt t. sittenlosigkeit] avsaknad av goda seder l. sedlig l. moralisk hållning; numera bl.: egenskapen l. förhållandet att vara sedeslös, osedlighet; sedeslöst tillstånd (hos ett mänskligt kollektiv); sedeslöst leverne. SvMerc. 2: 159 (1756). Vår tid utmärker sig framför alla andra genom en besynnerlig svaghet, slapphet och sedelöshet. Lyceum I. 1: 96 (1810). Spel, frosseri, dryckenskap och den mest raffinerade sedeslöshet samt penningebegär för att tillfredsställa dessa lustar, vore för öfrigt utmärkande för det högre presterskapet under (1000-talet). Adelsköld Dagsv. 4: 80 (1901). Lagerkvist Sibyll. 77 (1956).
Spoiler title
Spoiler content