publicerad: 1965
SEFIR sefi4r, sbst.1, l. (i sht i bet. a) SEFYR sefy4r, sbst.1, r. l. m. (SvD(A) 1922, nr 104, s. 9, osv.) l. n. (Björkman 1308 (1889) osv.); best. -en, äv. -n, ss. n. -et.
Ordformer
(äv. z-, -ph-. -ir 1845 (: Sefir-, Tapisseri- eller Brodérgarn) osv. -yr 1855 (: Zephyrgarn) osv.)
Etymologi
[jfr d. zefyr, nor. sefyr, t. o. eng. zephyr, fr. zéphyr; sannol. etymologiskt identiskt med SEFYR, sbst.2]
(i sht i fackspr.) om vissa lätta l. luftiga textilmaterial; utom i a nästan bl. ss. förled i ssgr. — särsk.
a) tuskaftat lätt bomullstyg av muslintyp. NF 11: 540 (1887). Kulörta Skjortor .. af zephyr. KatalNK 1904, Vår. s. 8. Sefyr är ett skjorttyg med samma täthet i varp och väft. Kjellstrand TextVaruk. 133 (1940).
-GARN. [jfr t. zephyrgarn, eng. zephyr yarn] mjukt, löst spunnet o. tvinnat garn av (merino)ull, i sht använt till broderiarbeten; jfr sefir, sbst.1 b. Almström Handelsv. 464 (1845).
Ssgr (i sht i fackspr.): sefirgarns-blomma. (prydnads)blomma av sefirgarn. Berg Handarb. 285 (1874).
-metod. (förr) metod för prövning av färgsinnet, varvid den som prövades fick i uppgift att plocka ut sefirgarnsdockor av vissa färger ur en samling av dockor. Holmgren Färgbl. 166 (1877).
-KLÄDE. [jfr eng. zephyr-cloth] (förr) ett slags finare kläde. SthmModeJ 1850, s. 8 (i badkappa). Trolle Duvall 1: 176 (1875; i ridklänning). —
-SJAL l. -SCHAL. [jfr eng. zephyr-shawl] (i sht förr) liten fyrkantig sjal av lätt o. tunt material. Dalin 636 (1871). —
-ULL. [jfr t. zephyrwolle] (finare) ull använd för framställning av sefirgarn, merinoull. NJournD 1856, s. 157. —
SAOB
Spoiler title
Spoiler content