SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1966  
SEJDELBAST, r. l. m.
Etymologi
[av t. seidelbast, ombildning (sannol. med anslutning till seide, siden, med tanke på tibastbarkens sidenglänsande bastvävnad) av (ä.) t. zeidelbast, av mht. zīdelbast, ssg av bast (t. bast; se BAST, sbst.1) o. zīdel, av fht. zīdal-, honungs- (i ssgn zīdalweida, skogsområde med biodling), sannol. besläktat med nor. dial. tir, glans, o. TIRA, v., o. eg. åsyftande honungens glans; tibastens blommor äro rika på nektar. — Jfr SIDENBAST, TIBAST]
(†) buskväxten Daphne mezereum Lin., tibast. Dahlman Trädg. 230 (1728). Lundberg Träg. 158 (1754).
Spoiler title
Spoiler content