SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1967  
SEMINANT, om person m.||ig., om sak r. l. m.; anträffat bl. i pl. -er.
Ordformer
(seme- 1739. semi- 1655—c. 1809)
Etymologi
[av lat. seminans, sående (se SEMINANT, adj.)]
(†)
1) åkerbrukare (som producerar spannmål); bonde. VDP 1655, s. 217. 28 1/2 hela Seminanter. VDAkt. 1677, nr 295; jfr HEL, adj. 4 l β. På dhe orter, hwarest Seminanterne ära mycket tröga till att uthgiöra tijonden i reen säd och richtigt måhl. Därs. 1697, nr 265. Stånds-personer och deras vederlikar af Seminanterne. VetAH 1770, s. 133. Adlermarck AfhVexelbr. 13 (c. 1809).
2) om landområde som producerar spannmål: spannmålsproducent; äv. närmande sig l. övergående i bet.: åker. Klena och små seminanter i Sveg men .. (i Hede) ändå sämre, ja uti de byar, som närmast fiällen ligger, fås aldrig nogen nyttig men merendels ingen säd. ArkNorrlHembygdsf. 1921, s. 70 (1737). Bondeståndet, hvilket .. (i fråga om spannmålstullar) ej begriper sin egen nytta, lärer ej .. samtycka (till någon höjning), aldenstund flere ledamöter i Bondeståndet äro köpare af säd än säljare, i det de fleste provincier ej äro semenanter. 2RARP 11: 40 (1739). Tilas PVetA 1765, s. 9.
Spoiler title
Spoiler content