publicerad: 1967
SIDERISK side4risk, adj.1; adv. -T.
Etymologi
(i fackspr.) som tillhör l. avser l. beror på en stjärna l. stjärnorna (l. en planet l. planeterna l. en himlakropp l. himlakropparna, särsk. solen l. månen) resp. dess l. deras rörelse(r); stjärn-; äv. mer l. mindre bildl. Egyptiernes sideriska afgudatjenst. SvLitTidn. 1821, sp. 539. Högre än sökande öga kan spana / glider din (dvs. den andliga styrkans) ljusa, sideriska bana / stilla och stolt genom sfärernas sång. Neander Nilsson Mos. 41 (1927). Företeelser, som tillhöra naturens egen ordning, oberoende av sideriska eller lunara data — av tider bestämda av solens eller månens lopp. FoF 1931, s. 106. — särsk.
a) astr. om månad, år, planets omloppstid l. dagliga rörelse: vars längd räknas med tanke på jordens l. månens l. ifrågavarande planets omlopp kring centralkroppen, ställt i relation till en fixstjärna, stjärn-. (Planeten Mars') dagliga sideriska rörelse. Aurén Tidr. 16 (1800). Det sanna tropiska årets förhållande till det sideriska. Rydberg Urpatr. 37 (1873). Månens verkliga omloppstid i dess bana kring jorden .. kallas stjärnmånaden eller den sideriska månaden. Bergstrand Astr. 69 (1925). Mars sideriska omloppstid. Ymer 1939, s. 19. särsk. (numera mindre br.) i utvidgad anv., om dygn, förr äv. om dag: vars början på en ort räknas från vårdagjämningspunktens passage genom ortens meridian o. vars varaktighet bestämmes av tiden mellan två på varandra följande sådana passager (o. som indelas i timmar, minuter o. sekunder), stjärn-; äv. om tid: som uttryckes i enheter definierade med användning av det sideriska dygnets längd (särsk. om den tid, uttryckt i dessa enheter, som på en ort förflutit sedan vårdagjämningspunkten senast passerade genom ortens meridian), stjärn-. Melanderhjelm Astr. 2: 127 (1795; om tid). Därs. 128 (om dag). Tallqvist SvFinOrdf. (1898; om dygn). 2NF 25: 368 (1916; om dag).
c) i kabbalistisk l. teosofisk l. mystisk naturfilosofi: som utgör l. tillhör l. utgått från den till firmamentet hörande värld som utgör en mellanform mellan den materiella och den gudomliga världen; förr äv. allmännare: himmelsk (se d. o. 2). Sympathie, sideriska krafter, vålnader, andar, dæmoner uppenbarade sig i phenomenerne (enl. 1500-talets spiritualister). Ehrenheim Phys. 1: 110 (1822). AKahl (1863) hos Agardh BlSkr. 1: XI (allmännare). (E. Swedenborg o. de gamla kabbalistiska filosoferna) ha .. samma system med tre världar öfver hvarandra, den ”sublunariska” elementarvärlden, den himmelska, ”sideriska” världen och den öfverhimmelska världen. Lamm Swedenbg 99 (1915). Den sideriska anden, som kan iakttagas ännu några år efter kroppens förruttnelse. JNordström (1924) hos Stiernhielm (SVS) II. 1: 81. (Enligt Paracelsus) består människan av en elementarisk och en siderisk kropp. Aspelin TankVäg. 2: 23 (1958).
Spoiler title
Spoiler content