SIDERISK side4risk, adj.2
Etymologi
[jfr ä. t. siderisch, eng. sideric, fr. sidérique; till SIDERISM]
(numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) som utgöres l. utmärkes av l. har avseende på magnetism använd för behandling av sjukdomar o. d.; jfr MAGNETISK 3. (Magnetism) kallas Siderism, om metaller och andre oorganiska kroppar träda i vexelverkan med menniskan eller de sjuke. Desse (oorganiske) kroppar kallas .. sideriske kroppar, och kraften, med hvilken de inverka, siderisk (eljest magnetisk) kraft. ConvLex. 7: 1268 (1837).
