SIMILOR sim1ilå4r l. si1m-, l. 400, äv. (numera knappast br.) SEMILOR sem1ilå4r l. se1m-, l. 400, n.
Ordformer
(semid'or (semi d'or) 1788—1815. semilor 1837—1904. similor 1758—1927)
Etymologi
[jfr t. o. eng. similor; av fr. similor, till simil- (se SIMILI-) o. or, guld (av lat. aurum; jfr AURIPIGMENT, ÖRE); formen semilor (liksom t. o. eng. semilor) av fr. semilor, ombildning av similor i anslutning till semi-, halv- (se SEMI-); formen semid'or (liksom t. semid'or) ombildning av semilor i anslutning till fr. d'or, partitiv form av or]
(numera föga br.) guldliknande mässing l. brons använd till framställning av prydnadsföremål, i sht smycken; jfr PINSBACK, PRINS-METALL, TOMBAK. Cronstedt Min. 171 (1758). Lika delar zink och koppar, eller 1 d. af den förra och 4 d. af den sednare, gifva en djupare gul metallblandning, som liknar guld, och kallas derföre Similor. Berzelius Kemi 2: 326 (1812). Ekenberg (o. Landin) 94 (1888; om brons bestående av 83.7% koppar, 7% tenn o. 9.3% zink). Similor .. (dvs.) en inom konstindustrin använd, guldliknande, i kallt tillstånd smidbar mässing. BonnierKL (1927). BonnierLex. 10: 338 (1965).
Ssg (numera föga br.): SIMILOR-BRONS. om guldliknande brons. (Ekenberg o.) Landin (1894).
