SISTRUM sis4trum, äv. 32, n.; best. -tret; pl. -trer (äv. att hänföra till sg. sister, Stagnelius (SVS) 2: 428(1821) osv.) l. -tra (Heidenstam Vallf. 46(1888) osv.); l. SISTER sis4ter, r. l. m.; best. -tern; pl. -trar (Landberg Ökn. 118(1882) osv.) l. -trer (se ovan).
Ordformer
(-ter 1796 osv. -trer, pl. 1821 osv. -trum 1848 osv.)
Etymologi
[jfr t. o. eng. sistrum, fr. sistre; av lat. sistrum, av gr. σεῖστρον, till σείω, skakar (se SEISMO-)]
(bl. a. i det forntida Egypten använt, hos flera afrikanska o. asiatiska folk ännu förekommande) musikinstrument bestående av en med handtag försedd oval metallram med tvärgående, i hål löst fastsatta metallstavar (stundom med påträdda metallringar) vilka klinga vid skakning. JGOxenstierna 2: 190(1796, 1806). Säg, hvad gagnar mig, Delia, nu din Isis? Hvad gagnar / Sistern af koppar, du svängt ofta med skakande hand? Petersson Tib. 9(1860). Sistrer användas än i dag i Egypten. Valentin Musikh. 1: 13(1900). Norlind AMusH 46(1920).
SAOB
