SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1968  
SJOBBIG, adj.
Ordformer
(sjå-)
Etymologi
[jfr (med annat suffix) sv. dial. sjåbbit, sjåbbete, slarvig, slamsig, enfaldig; sidoform till sv. dial. subbig, såbbig, smutsig, trög, långsam; jfr sv. dial. sjubba, sjåbba, söla, låta ngt dra ut på tiden, vid sidan av subba, såbba, traska i väg i slaskigt väglag, tvätta l. skura vårdslöst, vara långsam (se SUBBA, v.), o. sjåbba, toka, fjolla, vid sidan av subba, såbba, smutsig l. oordentlig l. dålig kvinna (se SUBBA, sbst.). — Jfr SJOFSA, v.]
(†) dum l. fånig. Nog tycker jag det är urfånigt att bjuda så många tillsammans i så ruffigt små rum, yttrar unga fröken. Ja, nog är det lite sjåbbigt, säger gamla fru Andersson. Figaro 1888, nr 17, s. 4.
Spoiler title
Spoiler content