SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1970  
SKALPERKNIV skalpe3r~kni2v, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[ssg med KNIV; förra leden utgör en ssgsform bildad till lat. scalpere, skrapa, skära (se SKALPELL)]
med. skalpell. Schulthess (1885).
Spoiler title
Spoiler content