SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1970  
SKALTEGRÄS, n.
Etymologi
[sannol. av SKALTA, v.2, o. GRÄS; jfr d. skalte, höskallra; med avs. på bet. jfr SKALLER-GRÄS]
(†) växten Rhinanthus serotinus (Schönh.) Sch. et Th., (stor) höskallra. Franckenius Spec. B 4 a (1638). Guul hanekamb. skaltegräs. guult päningegräs. Rudbeck HortBot. 30 (1685).
Spoiler title
Spoiler content