SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1970  
SKALTA skal3ta2, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[sannol. avledn. av SKALLA, v.1]
(i vissa trakter) (skaka o.) skramla l. rassla l. skallra. Martinson VägUt 103 (1936).
Särsk. förb.: SKALTA FRAM10 4. (i vissa trakter) Fjädervagnen skaltade fram på den ojämna skogsvägen. Martinson Nässl. 90 (1935).
Spoiler title
Spoiler content