SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1970  
SKANSOFFER, n.
Ordformer
(skantz-)
Etymologi
[möjl. av SKANS, sbst.2, o. OFFER, i så fall sannol. bildat till ett icke anträffat uttr. offra skansen l. dyl., med bet.: misslyckas, råka illa ut (jfr SKANS, sbst.2 2 b)]
(†) misslyckande l. olycka l. dyl.? Om the Ogudhachtigas Dödh säger Apostelen: At han (dvs. döden) är them, thet allerwersta och yttersta Skantzoffer. LBenedicti Lijkpr. 45 (1618).
Spoiler title
Spoiler content