publicerad: 1970
SKATTE skat3e2, sbst.2 o. oböjl. adj.; ss. sbst. (i bet. I 1, 2) n. (LReg. 57 (1688) osv.) ((†) r. l. m. l. f. SvSaml. 3—6: 175 (1764)) l. (om enskild person, i bet. I 2) m. l. f.; best. (i bet. I 1) -et; jfr anm. 2:o sp. 3671.
Etymologi
I. sbst.
1) kam. jord l. hemman l. annan fast egendom av skattenatur (se d. o. 2); äv.: skattenatur (se d. o. 2). Uttskriffningen haffver chrono och skatte altijdh varit underkastade. RP 6: 446 (1636); jfr 2. RARP 3: 385 (1644). Om Allmogen i Skiären och Bergslagen .. kan wisa .., at de äro rätte Skatte-ägare, utan at igenom Skatte-wrak .. hafwa mist Skattemanna-rätten, måge de sine Hemman, som purt Skatte, orubbade få besittia. PH 1: 379 (1723); jfr PUR 2 f α. Hygge af bärande Trän äro i synnerhet på Skatte och Krono redan genom Kgl. Br. til Sw. Hofr. d. 23. Nov. 1696. förbudit. LandtmFörordn. 141 (1765). Kameral lagarne bestemma en mängd omständigheter rörande Skattets uppkomst. Rabenius Kam. § 96 (1825). Vanligen indelas hemmans naturen uti 3:ne Classer, nemligen: 1:mo Skatte. .. 2:do Krono. .. 3:tio Frälse. Bonsdorff Kam. 10 (1833). Syrjänkoski är elfva tjugufjerdedels mantal skatte. Topelius Vint. I. 1: 193 (1859, 1880). SFS 1926, s. 432. jfr FRÄLSE-, KRONO-SKATTE. särsk. i vissa uttr.
a) (för)sälja l. bortsälja l. (in)köpa l. (in)lösa ngt till skatte, förr äv. (bort)-köpa ngt under skatte, (för)sälja osv. ngt som i o. med försäljningen osv. erhåller skattenatur; köp av ngt till skatte, skatteköp av ngt. En del skola och finnas, som Cronohemman under skatte köpt hafwa. Bergv. 1: 101 (1637). (Hemman) som äro köpte ifrån Cronan til Skatte. Därs. 102. PrivBiskoperne 1650, s. A 4 b (: bortköpa). Ridderskapet och Adelen (finner), at Reservehemmanen kunna säljas til Skatte. 2RARP 2: 373 (1723). Rosenblad PVetA 1807, s. 13 (: lösa). Bergwerken skulle af kronans recognitionsskogar få inköpa till skatte så mycken skog de behöfde. Ekelund 1FädH II. 2: 172 (1831). Köp af kronojord till skatte. Juhlin-Dannfelt 354 (1886). Nordmann FinnMellSv. 25 (1888: inlöstes). Odlingar eller odlingsbar mark å kronoskogarna må .. kunna till skatte försäljas. SFS 1933, s. 779. KyrkohÅ 1939, s. 182 (: bortsäljas).
b) (i skildring av ä. förh.) lägga ngt till l. under skatte, överföra ngt till (att bli) skatte, förändra ngt till skatte; jfr LÄGGA, v. I 22 e. (Margaretas) omfattande reduktion, genom hvilken massor af frälsegods åter lades till skatte. Schück i 3SAH 26: 90 (1914). Hemmanet borde .. (vid reduktionen) ha blivit lagt under skatte igen, men i stället kom det under kronan, enligt uppgift på grund av ”skattevrak”. EtnolKällskr. 3: 102 (1946).
c) (†) åbo l. allmoge o. d. av skatte, skatteåbo resp. (närmande sig l. övergående i 2) allmoge osv. bestående av skattebönder (o. andra ägare av fast egendom av skattenatur) jämte deras barn o. d.; jfr KRONO b. Allmogen af Skatte och Chrone. RARP 6: 6 (1656). Skulle Åbo af Krono, skatte eller Boställen .. komma at afträda Hemmanet, hwaruppå .. förbättring på Äng eller Åker gjord är, njute then som afträder full ersättning af then tilträdande. LandtmFörordn. 158 (1741). Forssell Hist. 1: 131 (1869).
2) (numera bl. i skildring av ä. förh., mera tillf.) ss. sammanfattande beteckning för skattebönder (o. andra ägare av fast egendom av skattenatur) l. om deras samhälleliga ställning (jfr FRÄLSE, sbst. 8); förr äv. om enskild person tillhörande skatteallmogen, skattebonde (särsk. i uttr. köpa sig till skatte, gm skatteköp bli skattebonde). I Södermanlandh (brukas) .. det de lysa vidh kyrkiorne, att ingen skatte eller crohne må tiäna frelsse. RP 9: 33 (1642). Rådet mente, att dhet måste blijfva vedh gambla ordningen, nembl. att hvar frelsebonde gifver 2 öre silfver m:t och skatte och Chrono 4 öre s. m:t (i utskrivningspenningar). Därs. 17: 149 (1657). Af Frälsegårdarna .. vthgöre Bönderne halfparten emoot Skatte och Chrone (i utlagor vid utskrivningar). Stiernman Riksd. 1647 (1672). (Bonden) hade såsom kronobonde kunnat köpa sig till skatte, men rättigheten dertill var nu förlorad (sedan hans kronohemman förlänats under frälse). Svedelius i 2SAH 21: 205 (1841). En gynnad karl / Hon (dvs. tsarinnan) lyftade till frälse snart från skatte. CVAStrandberg 5: 106 (1862). Af .. (G. I:s) bref visar det sig, att han i allmänhet vidhållit den grundsatsen, att frälsets landbönder .. skulle .. deltaga (i gärder o. hjälper) till hälften mot skatte. Forssell Hist. 1: 78 (1869).
Anm. till I. 1:o Då ordet står ss. predikativ, är det ovisst, om det skall uppfattas ss. sbst. l. ss. adj. (jfr II); jfr SKATT 5 slutet. Är .. (hemman) purt Skatte, niuter Bonden ingen wijdare Frijhet än Brandstud aff Häradet .., men är det Skattegård, Militien eller Landz-Staten anslagen, har han samme Frijheet at niuta som Crono Hemman. LReg. 57 (1688); jfr 1 o. PUR 2 f α. Präste- ock Annexe-Bönderne i Skåne blifwa förskonte för at gifwa ny Penninge-städja åt en ny Kyrckoherde. .. Ock skulle Bonden wara Skatte, så bör han mycket mindre gifwa någon Städsla. PH 1: 179 (1720); jfr 2. Konsistorium ville ej taga .. (godset i byte, bl. a.) emedan det var skatte mot deras frälse. Annerstedt UUH 1: 376 (1877); jfr 1. 2:o Ordet kan i åtskilliga fall i bet. I (i likhet med ett substantiverat adj. på -e) användas i oförändrad form i pl. (t. ex. RP 8: 9 (1640), Stiernman Riksd. 1140 (1649)).
II. kam. adj.; om jord l. hemman o. d.: som är av skattenatur (se d. o. 2); om natur: skatte-; jfr anm. 1:o ovan o. anm. sp. 3626. Sahlstedt (1773). Ähle skatte tullkvarn med kvarnverk och tillhörande .. jord. PT 1914, nr 291 A, s. 3. Rannsakningen (i Bohuslän på 1660-talet) .. synes hava berört flertalet egendomar .. av krono och skatte natur samt av frälset .. hemman, vilka i jordeboken icke vore påförda någon ränta till kronan. SvLantmät. 1: 311 (1928). — jfr FRÄLSE-, KRONO-SKATTE.
Ssgr, se skatt ssgr C.
Spoiler title
Spoiler content