publicerad: 1971
SKIMLIG ʃim3lig2, adj., l. SKYMLIG ʃym3lig2, adj.1, förr äv. SKIMLOT, adj., l. SKYMLOT, adj.1 -ligare. adv. -LIGT.
Ordformer
(schomlat i ssg 1711 (: rödschomlat). schömlat i ssg 1711 (: blå schömlat). schömlott i ssg 1711 (: rödschömlott). skimblat i ssg 1556 (: Brun skimblath). skimblet 1556. skimblot (-ått, -ott) 1549 (: brunskimblott)— 1556 (: Rödskimblåtth), 1563 (: Skinn blåtter, pl.; sannol. felaktigt för Skimblotter). skimlat i ssg 1593 (: rödskimlathe, n. sg. best.). skimled i ssg 1593 (: rödskimledhe, n. sg. best.). skimlig 1811 osv. skimlod i ssg 1593 (: rödskimlodh, n. sg.). skimlog 1696 (Salberg Gr. 87; möjl. till SKYMLIG, adj.2). skimlot (-ott) 1554—1720. skimpled (skiij-) 1593. skiömblet (schiö-, -tt) i ssg 1625 (: Rödschiömblett)—1686 (: Röö skiömblet, n. sg.). skiömllet (schömlet) 1629—1711. skumlig 1750 (: skumlige, pl.; sannol. felaktigt för skymlige). skymblet (skÿ-) 1571—1609. skymblig 1650—1709. skymblog 1694. skymblot (skÿ-, -ott, -ått) 1556—1581. skymlett i ssg 1556 (: rödskymlett). skymlig 1716 osv. skymlog 1738—1755. skymlot (-tt) 1621—1749)
Etymologi
[fsv. skymblot (i bet. 2); jfr fd. skymelith (i bet. 2), d. skimlet, mlt. schimmel(i)ch, schimlig (lt. schimmelig), mnl. schimmelich (holl. schimmelig), fht. scimbalac (mht. schimelec, t. schimmelig, schimmlig); till SKIMMEL; ordet är i sv. (o. dan.) sannol. tidigast inlånat i bet. 2 från mlt., senare i bet. 1 från t. — Jfr SKYMLIG, adj.2]
1) (†) täckt med mögel, möglig. Wara gråå eller skymlot. Linc. (1640; under muceo). Tag mogna korszbär, .. presza safften uth, slå then uthi en blåsa, lät intet wäder komma ther til. Häng blåsan i källaren, och lät thet blifwa skimlot. Lindestolpe Färg. 95 (1720). Skymligt bröd. Ihre 2: 647 (1769).
2) [skimmelns hårrem påminner till färg o. utseende om mögel] om häst (l. nötkreatur l. annat djur): som har vit bottenfärg med (rikligt) inströdda mörkare hår l. som har en hårrem bestående av blandade ljusa o. mörka hår, skimmelfärgad (jfr SKIMMEL 2); äv. dels om hår l. hårrem hos häst (l. annat djur): som utgör l. kännetecknas av sådan hårbeklädnad, dels om färg: som utgör skimmelfärg. The folar .. som skimblott håår haffve. G1R 21: 320 (1550). Det är Widrih Wellandsson / iag kienner hans skÿmblete häst. Visb. 2: 139 (c. 1600). Inom hjorden (av nötkreatur) är den skimliga och röda färgen ungefär lika starkt företrädde och derjemte finnas några få hvita djur. Nathorst LandtbrSk. 97 (1896). Den skymliga fladdermusen. (Stuxberg o.) Floderus 3: 27 (1903; om den nordamerikanska flädermusen Lasiurus cinereus Beauv.). Det gamla skimliga stoets täckgjord. Laurén Stenvall Bröd. 392 (1919). jfr BRUN-, GRÅ-, MÖRK-, RÖD-, SVART-SKIMLIG o. BLÅ-, BRUN-SKIMLOT. särsk. (†)
b) i utvidgad anv., om hår hos människa: som till utseendet påminner om en (brun) skimmels hårrem. Hildebrand MagNat. 19, 20 (1650; t. orig.: falb).
Spoiler title
Spoiler content