SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1972  
SKLEROTISERA skle1rotise4ra l. skler1-, l. -ω-, l. 010—, i Sveal. äv. —32, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[jfr t. sklerotisieren; till SKLEROTISK]
(i fackspr.) bli sklerotisk, hårdna l. förtjockas; företrädesvis dels i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv., dels ss. vbalsbst. -ing. ”Stenceller”, som ofta uppträda i barker och i vissa frukter, äro sklerotiserade celler. NF (1890). På kroppen kvarstår sklerotisering, ehuru väsentligt minskad, på underbenets nedre del och öfver vänstra skulderbladet. FörhLäkS 1910, s. 456. BonnierKL (1927).
Spoiler title
Spoiler content