publicerad: 1973
SKRABB skrab4, sbst.1, m.; best. -en; pl. -ar; l. SKRABBER skrab4er, m.; best. -n; pl. skrabbar.
Ordformer
(skrabb 1888—1939. skrabber 1888—1939)
Etymologi
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) på något sätt mindervärdig (oduglig l. orkeslös l. skrabbig) man; jfr SKRABBA, sbst.1 1. Sundén (1888). Cannelin (1939).
Spoiler title
Spoiler content