SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1973  
SKRATTERI, n.
Ordformer
(-rij)
Etymologi
[sannol. bildat till SKRATTE efter mönster av sådana ord som SKALKERI, TJUVERI]
(†) narraktigt uppträdande, narraktiga l. löjliga åthävor l. dyl.; jfr SKRATTE 3. Svart G1 98 (1561). Thesse rijhm wordo medh mycket skratterij framförd medh fastelagx åthäffuor och action. Därs. 113.
Spoiler title
Spoiler content