SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1973  
SKRYMMA skrym3a2, r.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[möjl. ombildning av SKRYMSLA, sbst., med anslutning till GÖMMA, sbst.]
(föga br.) undanskymd vrå. Spygatten låg längst hörnvis inne i en skrymma. Martinson Kap 24 (1933).
Spoiler title
Spoiler content