SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1973  
SKRYMMEL, n.?
Ordformer
(skrymel 1572. skrymmel 1555)
Etymologi
[sannol. till den stam som med annat suffix föreligger i SKRYMTA, v.1—2]
(†) bländverk, bedrägeri o. d.; jfr SKRYMSEL, sbst.1 Spökerij och dieffuuls skrymmel. LPetri 2Post. 25 a (1555); jfr DJÄVUL 1 a. (Evangelisterna vilja) betygha .. at .. (Kristus) sannerliga är dödh för wåra synder skul, så at ther mz haffuer waret hwarken spökerij eller skrymel. LPetri ChrPina q 3 a (1572).
Spoiler title
Spoiler content