publicerad: 1973
SKRÄNKA skräŋ3ka2, v.2 -er, -te, -t, -t. vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, anträffat bl. i vbalsbst. till verb med skränka ss. senare ssgsled, Lind (1738: Inskränkelse), Möller (1755: Inskränkelse)), -NING; -ARE (se avledn.).
Ordformer
(skräng- 1639 (: skrängdte, p. pf. pl.)—1716 (: skrängt, sup.). skränk- (-e-, -ck-) 1685 osv. -a 1685 osv. -ia 1685—1716 (: inskrenckia))
Etymologi
1) (†) förse (fönster) med galler o. d.; stänga in (ngn l. ngt) med stängsel o. d.; avgränsa (ngt med ngt); äv. med saksubj.: stänga in l. innesluta (ngn l. ngt); äv. oeg. l. bildl. (jfr 4). Schroderus Comenius 550 (1639; med avs. på fönster). Thet Öfwer-Himle-Haaf haar Gud ey welat skränckia / Med någon Brädd och Strand, dock kan thet aldrig stänckia / Een eenda Droppa need. Spegel GW 54 (1685). Han (dvs. Jesus) bor uti ett sådant Liusz, tijt intet Öga hinner / I thenne dödlighetens Moln, som platt osz inne Skräncker. Vultejus Post. c 4 b (1686); möjl. ssg. Schultze Ordb. 4386 (c. 1755). — jfr AV-, BE-, IN-, INNE-, KRING-, OM-SKRÄNKA. — särsk. oeg. l. bildl., i uttr. (vara) skränkt inom ngt, om person: (vara) hänvisad till att leva l. verka inom ngt. Wästerbottningarne (ha) i äldre tider ej varit i sina näringar skränkte inom vissa gränsor, utan ägt frihet at utom Landtbruket underhjelpa sina behof genom handel, slögder och andra Borgerliga näringsfång, hvilka hade bordt uphöra sedan Städer blefvo i landet anlagde. Högström PVetA 1765, s. 14. Mer sent såg Sigurlam .. / .. sin Ätt omsider vakna; / Och inom Gardariket skränkt, / Med verldens kännedom sin egen styrka sakna. JGOxenstierna 1: 328 (1801).
2) (†) fängsla l. binda (ngn i kedjor l. band); äv. bildl., särsk. dels: hämma l. hålla tillbaka (ngn l. ngt), dels i uttr. skränka ngt i regler, binda ngt med regler (jfr 4). Stoici .. / .. the sig uptänkia / Thet snöda Ödets Kraft och Gud sålunda skränkia / I it olösligt Band, ja hårda Demants-Kedior. Spegel GW 173 (1685). Vi kunnom ey ditt (dvs. det gångna årets) lopp med ährekrantzar smyckia, / Helst du vår frijheets stund har skrängt och velat lyckia. Oxe Vitt. 37 (1716). Man (dvs. adeln) påckad ej på dygd, men på sit höga namn. / .. Då blef en egen konst af vapen påfund gjort, / I stränga reglor skränkt, fyllt up med mörka ord. Triewald Lärespån 112 (c. 1721). Troil TalSASlotscap. 1786, s. 7. — jfr INSKRÄNKA.
3) i fråga om att (för)minska l. reducera ngt konkret; i ssgn IN-SKRÄNKA o. den särsk. förb. SKRÄNKA IN; jfr 4, 6.
4) [eg. bildl. anv. av 1—3] med avs. på ngt abstr. (särsk. rättighet l. makt): utstaka gränser för l. begränsa (se d. o. II 2 b γ). l. (för)minska l. reducera; äv. i uttr. skränka ngt inom ngt, begränsa ngt till ngt l. hålla ngt inom ngt; numera bl. i ssgn IN-SKRÄNKA o. den särsk. förb. SKRÄNKA IN. CivInstr. 141 (1684). Jag (vill) edor Christeliga frihet ingalunda .. skrenckia eller krenckia. Swedberg Cat. b 5 b (1709). Att privilegerna ike måge skrenkass inom tijd och ställe, utan (osv.). Polhem Brev 175 (1729). Man bör .. icke skränka syndernas förlåtelse innom .. trånga gränsor. Borg Luther 2: 633 (1753). JGOxenstierna 4: 254 (1815). — jfr O-SKRÄNKT.
5) (†) refl., i uttr. skränka sig inom ngt, i fråga om verksamhetsområde l. metod att göra ngt: begränsa sig till ngt l. hålla sig inom ngt. Så länge wisza Handlande i Malmö kunna skränka sig allena innom rättigheten at drifwa Spanmåls handelen siöledes, som nu går fast endast på Stockholm, så (osv.). SvMerc. 1: 536 (1756). Hampe-planteringen, hwilken .. man här i Riket .. aldrig kan bringa .. til någon ymnoghet, utan torde man nödsakas skränka sig inom det Liflänska sättet, at nemligen dertil hålla allenast små hagar och täppor. SamlRönLandtbr. 1: 205 (1775).
6) [jfr 3; sannol. efter motsv. anv. av eng. shrink l. (det från eng. lånade) t. schrinken] (†) krympa på (ring o. d. på ngt). (Sv.) skränka, .. drifva en ring o. d. på ngt: (eng.) shrink .. a coil on a gun. Björkman (1889). WoJ (1891).
1) (†) till 1: stänga in (ngt ngnstädes); anträffat bl. i bild. Huru kunde djäfwulen bättre föra osz af den rätta wägen, än då han skränker all Gudstjänst in i kyrkan och de gjerningar, som derinne ske? Borg Luther 1: 197 (1753; t. orig.: Gottes Dienst so enge spannet allein in die Kirche und die Werke, die drinnen geschehen).
2) (†) till 3, med avs. på ngt konkret: (för)minska l. reducera. Tankesättet, att en högt drifwen uppodling skränker in skogarna alt mer och mer. VästmFmÅ 13: 116 (1772).
3) (numera bl. tillf.) till 4, med avs. på ngt abstr.: sätta gränser för l. begränsa l. (för)minska l. reducera; äv. i uttr. skränka in på ngt, minska ngt. Vil kärlek skräncka in mästarens rätt och macht / Och tala om dess konst med fläder och föracht? Lindschöld Vitt. 175 (1685). Ej någonsin blir fred .. i världen, / .. om icke varje folk av kriget lär / att skränka in på sitt förvärvsbegär. Petre Fling. 31 (1915). —
SKRÄNKA OM. (†) till 1: inhägna med stängsel o. d.; möjl. äv. bildl. (Sv.) Skränka om, (t.) umschräncken. Lind (1749). jfr omskränka.
Avledn.: SKRÄNKARE, sbst.1, i bet. 1 m.||ig., i bet. 2 r. l. m. (†)
1) till 1: person som förser ngt med galler l. stänger in ngn l. ngt med stängsel o. d. Schultze Ordb. 4386 (c. 1755).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content