SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1974  
SKURIG, adj.2
Etymologi
(†) motsv. SKUR, sbst.3 2, SKURA, sbst.4 3: försedd med fåror; jfr SKÅRIG. En god och ägta Saffran, .. är åt ena ändan hvit, eller ljusgul, och spetsig, men åt den andra tvär och skurig. Blom Med. 33 (1801).
Spoiler title
Spoiler content