publicerad: 1974
SKYLA ʃy3la2, v.2 -er, -de, -t, -d; förr äv. -ade (pr. sg. skyl OPetri 1: 98 (1526: skyyll), JJNervander 2: 14 (1832); skylar Visb. 1: 159 (c. 1640), Wexell Rol. Föret. 8 (1755); skyler Luk 8: 16 (NT 1526) osv. — ipf. -ade Scherping Cober 1: 59 (1734); -de Lælius Bünting Res. 2: 98 (1588) osv.; -te OPetri 3: 535 (c. 1535), Ps. 1819, 9. — sup. -t Job. 31: 33 (Bib. 1541) osv. — p. pf. -ad Heinrich (1814, 1828); -d Gl1Kor. 4: 1 (NT 1526) osv.; -t OPetri 2: 239 (1528), Widegren (1788)). vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, 1Kor. 11: 15 (NT 1526; i bet. I 1 a)), -NING.
Ordformer
(förr äv. schyl-, skyyl(l)-)
Etymologi
[fsv. skyla; motsv. fd. skylæ (ä. d. skyle), fvn. skýla, nor. dial. skyla; avledn. av SKJUL. — Jfr SKJULA, v., SKYL, sbst.1—2, SKYLA, sbst.2, SKYLA, v.3]
I. tr. (jfr II).
1) (nätt o. jämnt) täcka l. täcka över (ngn l. ngt), (om)hölja; i sht (o. numera bl.) med inbegrepp av döljande l. skyddande avsikt l. effekt: (täcka osv. o.) dölja; (täcka osv. o.) skydda (särsk. mot väder o. vind), ge (ngn l. ngt) skjul l. skyl; äv. allmännare, dels: gömma (se c), dels: värna o. d. (se d). Konnungarna på iordhenne, och the öffuerste, och the rike, och the höffuitzmän, .. the säya berghomen och clippomen, Faller vthoffuer oss och skyler oss, för hans ansicte som sitter på stolen, och för lambsens wredhe, för ty then store hans wredhes dagh är kommen, och hoo kan bestå? Upp. 6: 16 (NT 1526). Atheen hadhe ett Promontorium, thet är, ett Bergh, som skylde Skepen för Haffswåghen. Lælius Bünting Res. 2: 98 (1588). Hönan spenner ut sin Aldraminste Fiäder / Och skylar Ungarna at ikke något Wäder / Skal på them pusta in. Spegel GW 156 (1685). Jag sökte igenfinna en grotta, som jag dagarna tilförene sedt under et berg. Denna kula handt jag ock änteligen, och blef deruti väl skyld för regnet. Brelin Resa 72 (1758). Hr. v. Schulzenheim sökte afskaffa den .. plägsed, .. at låta Barnsängs-Frun ligga orörd åtminstone 9 dygn imellan samma lakan och på mjuka fjäder sängkläder; — at skyla henne med warma täcken eller dunbäddar; at (osv.). Trendelenburg BarnsHustr. 5 (1787). (Vid saltfälten vid Kaspiska havet) faller litet snö, bara så pass att gräset skyls och styvnar. Wester Lěskov Förtroll. 84 (1929). Då Carl Gustaf Indebetou startade sin resa genom Bergslagen 1824, ingick i utrustningen .. gråpapper för att skyla blomstren. TurÅ 1945, s. 285. — jfr BE-, BORT-, FÖR-, UNDAN-, ÖVER-SKYLA samt O-SKYLD. — särsk.
a) i fråga om kropps(dels) betäckande med kläder o. d. för att dölja nakenhet l. skydda mot kyla o. d.: betäcka l. (över)täcka (ngt l. ngn); (nödtorftigt) bekläda l. utgöra (nödtorftig) beklädnad för l. på (ngn l. ngt); äv. (i sht i vitter l. högre stil) i fråga om betäckande av ansikte av annan anledning (t. ex. sorg): beslöja (ngt). Hårit är .. (kvinnan) giffuit till en skylelse. 1Kor. 11: 15 (NT 1526; Bib. 1541: til at skyla sigh medh). Dauid gick vp för olioberghet och greet, och hans hoffuudh war skyyldt, och han gick barfött. 2Sam. 15: 30 (Bib. 1541). Hon hafwer .. som nogast (dvs. nätt o. jämnt) det hon kan wara skyylt medh. VDAkt. 1674, nr 46. Skyndsamt började se'n den förståndige Petrus att klä sig, / Drog med förnöjelse på de bepröfvade, hålliga, gråa / Vallmarskläder, som skylde mot köld hans fylliga lemmar. Runeberg 1: 25 (1832). Eva hade inte heller behövt äta av Kunskapens Träd för att komma på den idén att, inte skyla, men pynta och pryda sin nakenhet. Lindström Vindsröjn. 35 (1939). särsk. bildl. (jfr f). Then meenlösa (dvs. oskuld) som .. (Adam och Eva) hade til förenne klädde och skyylte them fast better (än fikonlöven). OPetri 3: 535 (c. 1535). Wallmars tröyan skyler offta tappert moodh. Grubb 531 (1665). Mörkt vilar allt i nattens svarta helgdagskläder som skyler dagens lapptäckslika sammanspikning. Fogelström Vakna 74 (1949).
b) (numera nästan bl. med ålderdomlig prägel) ge (ngn) tak över huvudet, hysa (ngn). I ett särskilt (encyklopediskt) verk skulle uppgifvas beskrifningar på .. konsterna, de ädlare och gröfre, de som föda, kläda och skyla oss. Rosenstein 1: 91 (1787). Danjel Andreasson medgav, att han i sitt hus födde och skylde bemälde personer. Moberg Utvandr. 115 (1949). Schantet ska bara skyla oss tess vi får huset färditt. Dens. Invandr. 324 (1952); jfr huvudmomentet.
c) (numera i sht i vitter stil) utan (närmare) tanke på (be)täckande l. höljande: gömma (se GÖMMA, v. 3 a, b), dölja (se d. o. 3); förr äv. = DÖLJA 2: äv. oeg. l. bildl. (jfr f). Ingen vptender itt liws och skyler thet vnder noghot kaar. Luk. 8: 16 (NT 1526). Hwj är liws giffuit them arma, och lijff the bedröffuadhe hierta .. och them manne hwes wägh fördold är, och för honom aff Gudhi skyyld warder? Job. 3: 23 (Bib. 1541). Mörckret skyler skalcken. Grubb 561 (1665). Bergen wisa fram thet i them skylte gull. Spegel ÖPar. 54 (1705). Hitta och skyla är så godt som att stjäla. Granlund Ordspr. (c. 1880). Jag skylde ansiktet i mina händer. Wägner KvartO 140 (1919). särsk. (†) i uttr. skyla sitt ansikte från ngt, vända bort sitt ansikte från ngt; anträffat bl. oeg. l. bildl. (jfr f). Skyyl titt ansicte ifrå mina synder. Psalt. 51: 11 (öv. 1536).
d) (numera mindre br.) mil. om l. i fråga om värn o. d.: ge (ngn l. ngt) skydd (för eld l. skott); jfr e. Endast sådana föremål (böra) undanrödjas, som kunna skyla fienden, eller lemna honom skygd mot elden från positionen. Lefrén Förel. 2: 57 (1817). (Det) är .. nödvändigt, att höja vallen så mycket, att inre vallkanten kommer i ett plan, som går 7 f(ot) öfver hela den mark som skall för skott skylas. Hazelius Bef. 148 (1836). I rigtigt bedömande af möjligheterna för en framgångsrik krigföring .. hade Tyskland .. åt sig bevarat fördelen af en öfvervigt i spaningens och skylningens truppslag. KrigVAH 1881, s. 24.
e) i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv.; särsk. (i sht mil.): som skyddar mot l. hindrar upptäckt; i sht förr äv. motsv. d; äv. i överförd anv., om egenskap hos föremål l. om syfte o. d. Deplojerade ordningen kan .. begagnas då fullkomlig tilgång på skylande och betäckande terrain finnes. Lefrén Förel. 2: 62 (1817). Hazelius Bef. 148 (1836; om egenskap hos förskansning). Om .. (trupperna) uppställas bakom häckar, buskmark, högt växande säd m. m. d., böra de från det skylande föremålet taga ett afstånd af omkring 150—200 m. Tingsten FormTakt. 23 (1889). (I det provisoriska artilleriexercisreglementet) talas det om .. formerna för verkningseldens avgivande, nämligen (bl. a.): .. skylande eld, .. (vilket i förslaget till skjutinstruktion) ändrats till: .. eld i skylande syfte. KrigVAT 1921, s. 272. Ett stritt regn föll och slog igenom de skylande grenarna över honom. Moberg Rid 197 (1941). Jakten 235 (1951; om skuggor).
f) oeg. l. mer l. mindre bildl. (jfr a slutet, c (slutet), 2, 3). Keysaren hadhe i sin hand, / Och skylte medh sin winga, / Heela thet ganska Tyskeland. PolitVis. 306 (1644). Ond gerning bryter / I dagsljus fram och blir af menskor spord / Om ock den skyldes af wår hela jord. Hagberg Shaksp. 1: 291 (1847). Kärleken skyler trasiga skor och lappade byxor. Holm Ordspr. 194 (1964).
2) [eg. specialfall av 1 f] med avs. på abstrakt företeelse o. d.: täcka l. dölja l. gömma.
a) (numera föga br.) i fråga om förhållandet mellan tillgångar o. fordringar l. debet o. kredit: täcka (ngt). Männerna (dvs. utmätningsmännen) följde jag ut med det sista som kunde förpantas, / .. till hälften / Skylde det icke min (penning-)skuld. Runeberg 1: 94 (1832). Större delen af .. (gamle överstens) pension hade gått .. till unga skägg- och sorglösa underlöjtnanter, som annars skulle haft katten så kvistigt att få kredit och debet att skyla hvarandra. Lindqvist Dagsl. 2: 59 (1900).
b) dölja (ngt; se DÖLJA 2 b, 3); särsk. med avs. på (negativ) egenskap, känsla, avsikt, åsikt o. d.: dölja (se d. o. 2 b); camouflera (se d. o. 2); särsk. i uttr. skyla ngt med l. under ngt. 1Petr. 2: 16 (NT 1526). (Folket bör undervisas om) att ingen gåår till Gudz bord allenast af en blott wahna, ther medh att skyla sin skrymptachtige Christendom. KOF II. 2: 86 (c. 1655). (G. II A. tänkte fortsätta krigen mot Ryssland o. Polen) ändoch Hans May:t sådant vpsååt til en tijdh hölt hemligen, enkannerligen skyylt för .. Enkiedrotningen. Widekindi KrijgH 471 (1671). Spegel Pass. 148 (c. 1680: under). (Talarens) ansigte saknade dessa spelande drag, detta eldspråk af själen, som .. än höjer et uttryck, än fyller dess brist, än skyler den tydlighet det förmycket skulle äga. Kellgren (SVS) 5: 246 (1790). Arenbjörn sporde, hvem kvinnan var, som han gjorde älskogskväde om. ”Du har nog skylt hennes namn i visan”, sade han. Bååth EgilS 125 (1883). Agrell Tolstoj Kar. 2: 312 (1925; med avs. på ledsnad). Det välstånd som .. blommat upp i så många europeiska länder (efter andra världskriget) har endast nödtorftigt kunnat skyla det moraliska sammanbrottets ruiner. DN(A) 1964, nr 216, s. 2. — jfr BE-, FÖR-, UNDAN-, ÖVER-SKYLA samt O-SKYLD. — särsk.
α) i ordspr. Een drucken quinna är een stoor plågha, ty hon kan icke skyla sijn skam. Syr. 26: 8 (Bib. 1541; Apokr. 1921: döljer). Skÿles offta horan under krantzen. Celsius Ordspr. 1: 532 (1708).
β) (numera bl. mera tillf.) närmande sig l. övergående i bet.: släta över (ngt); överse med (ngt); förta verkan av l. mildra (ngt); äv. abs. Gudh .. förlåter oss wår brot, skyyll och ofwertecker wåra synder. OPetri 1: 98 (1526). Then som skyler synder, han söker epter kerlech, men then som wrecker ena saak, han gör förstar oeens. SalOrdspr. 17: 9 (öv. 1536). Thet är .. icke loffligit barnom hempnas öffuer sine föräldrars orätt, vthan både effter Gudz vttryckelige ordh och effter then naturlige lagen äre the plictige lÿda, skÿla och öffuerhöllia. LPetri Spörszm. 9 (1568). Dygd skyler waanskapnad. Grubb 421 (1665). Moderen skyler offta Barnsens feel. Dens. 528.
γ) (†) i uttr. skyla ngt med l. under ngt, använda ngt ss. (falsk) ursäkt l. ss. täckmantel för ngt. (Somliga försumma gudstjänsten i församlingens kyrka) och skyla frånwarelsen medh föregifwande, at the i Hospitals Kyrkian warit hafwa. KOF II. 2: 513 (c. 1655). Stiernman Com. 3: 873 (1671: under). På dhet med hans arbetes förfärdigande desto foortare lijda må och han under ingen förwändning drögzmåhlet, där dhet sigh tilldraga skulle, kunne skyla, ty (osv.). CivInstr. 472 (1673).
c) (†) gömma (ngt; se GÖMMA, v. 2, 3 c). Min son behalt mitt taal, och skyyl mijn budh när tich. SalOrdspr. 7: 1 (öv. 1536). Fast stålbewärda (dvs. stålbeväpnade) Mars mångt kärligt Hierta skyler; / Doch hettar mer din Eld än kalla Järnet kyhler. Runius (SVS) 2: 35 (1703).
3) [eg. specialfall av 1 f] (numera nästan bl. i vitter stil) oeg. l. bildl.: skydda (ngn l. ngt), värna, hägna (ngn l. ngt; se HÄGNA, v. 3 a); särsk. med personobj. Han skal skyla tigh för tungonnes giszl. Job 5: 21 (Bib. 1541; Bib. 1917: gömmes du undan). Herr Konung (sade Grimbart), och j Herrer all / Kenner doch Isgrim aff hans taal, / Hur han sin Hustrw haar vthfört, / Som i thet sielffue haffuen hört, / Then han skulle skyla medh rätt, / Och förfächta effter alt sätt / Hennes ähro. Forsius Fosz 24 (1621). Gudarna skall skydda och skyla er två. .. Må Frö signa er, kära! Lindström Österhus 66 (1952).
4) i förbindelsen skyla för ngt l. ngn; särsk. om sak.
a) (numera mindre br.) i uttr. skyla för ngt l. ngn, ge ngt l. ngn betäckning o. skydd (mot upptäckt l. nederbörd l. väder o. vind o. d.), skyla (i bet. 1) ngt l. ngn; äv. oeg. l. bildl.; särsk.: dölja l. beslöja l. skyla över (se SKYLA ÖVER 2) ngt. Brechen giör gemeenligen en Högd som skyler för Styckerna. Rålamb 8: 79 (1691). Man tror dock allmänt .. (att den rätta anledningen till att en viss komedi förbjudits icke uppgivits, utan) att Religion så väl nu som förr, låtit sparka sig fram att skyla för hämden. Kellgren (SVS) 6: 138 (1785). Jag måste dö: förunna mig en död, / Som skyler för min skuld. Franzén Skald. 5: 338 (1836). (De gamla paltorna ha) Varit med på fiske, / När som skummet rukit, / Skylt för kropp, som darrat, / Medan seglen strukit. Bååth Allf. 27 (1884).
b) (†) i uttr. skyla för ngn, (utbreda sig framför o.) skymma synfältet för ngn l. vad ngn vill se. Skyyn skyler för honom (dvs. Gud), och han seer intet. Job 22: 14 (Bib. 1541).
Anm. till 4. Vissa av anförda ä. språkprov innehålla möjl. den särsk. förb. SKYLA FÖR.
II. refl., om person (l. djur).
1) motsv. I 1: täcka över sig, (om)hölja sig; dölja sig; skaffa sig l. ta betäckning (ss. skydd mot upptäckt l. mot nederbörd, väder o. vind o. d.). (Vi) moste .. (i Åbo) dyrt nogh lega oss een ringa hydda att skyla oss vnder. MWexionius (1641) i BraheBrevväxl. II. 1: 21. Badåhl kalla desse Skäreboar (i Östergötl.) den (ål), som merendels i Medio Maij (i lektiden) lägger sig helt naken uppå siöbottn, utan at täcka eller skyla sig i äfjan. Enholm Anm. 1: 14 (1753). (Man) går .. i Pompeji med Parasol, för at skyla sig för den starka Solhettan. Björnståhl Resa 1: 201 (1771). Dahlgren o. Richter SvSjökart. 204 (1944; i referat av ä. handl.). — särsk.
a) motsv. I 1 a: täcka (del av) kroppen (med kläder o. d.); i sht i uttr.: skyla sig med ngt, särsk.: (nödtorftigt) klä sig med ngt; ha l. ta på sig ngt. Thå wij haffuom wåra födho och thet wij skylom oss medh, så latom oss ther medh nöya. 1Tim. 6: 8 (NT 1526; Bib. 1541: födho och klädhe). Folcket gå platt nakotta, allenest the skyle sigh medh .. Silkesdwkar. Lælius Bünting Res. 1: 140 (1588). På 2 år är intet Commiss kläde gifwit .. . De ur Finland .. (till Narva) komne Recrüter kunna ock knapt med deras sönderslitne Wallmars-Råckar skyla sig. HC11H 10: 32 (1677). Resolverades at qwinnorna för syndenes skull billigt böra skyla sig i kyrckian efter stånd och wärde. KulturbVg. 2: 15 (1699). Moberg Invandr. 43 (1952).
b) (numera i sht i vitter stil) motsv. I 1 c: gömma sig, dölja sig. Visb. 2: 44 (c. 1600). Fast om En lijk som diur, Sigh skyld' I mörkstan Skog, / .. Lell kund å inte sätt man sluga döden swijka / Ok på et Ögneblek för skäktan undan fijka. Lucidor (SVS) 344 (1673). Sig Ammon (dvs. Ammons folk) skyl i dolda klyftors nästen (undan krigets härjningar). JJNervander 2: 14 (1832). I mörkret där borta under sänghimlen kunde han skyla sig och sin synd. Krusenstjerna Pahlen 3: 142 (1931); jfr I 1 f.
2) oeg. l. mer l. mindre bildl. anv. av 1 (jfr 1 b). (Pallas) hölt des (dvs. Astrilds) pilar icke wärde, / At nalkas hennes kloka bröst: / Hon skylte sig med wishets skölden, / Den war des wärn i starka kölden, / Och uti hetan hennes tröst. Nordenflycht QT 1745, s. 154; jfr I 1 d. Borg Luther 2: 51 (1753). — särsk. (numera föga br.)
a) i uttr. skyla sig under l. bakom ngt (jfr b), dölja sitt rätta jag l. sin verkliga karaktär l. sina verkliga avsikter bakom l. under ngt; använda sig av ngt ss. täckmantel; förr äv. utan sådant prep.-uttr.: dölja sitt rätta jag; äv. med försvagat bibegrepp av hemlighållande, i uttr. skyla sig under l. med ngt, använda sig av ngt ss. förevändning (för att göra ngt o. d.; jfr b). (Falska människor) kunna sigh icke så altijd och ewinnerliga skyla och fördölia, som the här göra på werldenne. LPetri 1Post. Q 5 a (1555). Månger skalcker skyler sigh ibland then Christna hopen. PErici Musæus 5: 52 a (1582). (Biskopen) skall .. hafwa inseende, att inge Dieknar warde Soknar gifne, heller skyle sig under Diekne nampn, som ingen förhoppning är opå att läre booklige konster. Lagförsl. 68 (c. 1609). Jcke heller ähr någen vthländsk tillåthit att segle på Ekeenäss stadh, hwar han sigh der vnder skyla wille, vthan den seglationen (är) för fremmende .. aldeles förbuditt. SUFinlH 5: 135 (1616). (Jag avvaktar) E. K. M:tz order och fullmacht (rörande den hos Tripp deponerade kopparen vilken jag vill deponera på annat håll); så länge jagh dhett inthet haffver, skyler Trip sigh thermedh och holder alt dätt för migh. CvFalkenberg (1632) i OxBr. 11: 596. En orättrådig begiärelse til andras ägendom, som skyler sig under skienbare förewänningar. Ehrenadler Tel. 698 (1723).
b) skydda sig o. d.; särsk. dels i uttr. skyla sig under ngt, särsk. liktydigt med: vara skyddad l. kunna åberopa sig av ngt (privilegier o. d.); dels i uttr. skyla sig under l. bakom ngn l. ngt, (för att slippa ansvar l. ställningstagande o. d.) rädda sig l. krypa bakom (ngn l. ngt); jfr I 3. För thenna orsaken skul, at tu til thenna Sonen (dvs. Kristus), tigh så hålla, vnder hans nådh tigh skyla, och genom honom Gudz nådh förmodha skalt, predicar Gudhfader sielffuer för tigh nider aff himmelen, säyandes, Thenne är min elskelige Son. LPetri 1Post. K 6 b (1555). AOxenstierna 3: 675 (1627: under). Claes Rålamb och Cnut Kurck woro lerde Herrar och diupsinnige, men genom-fijna. under theras votis skylde sig en stor hop af the andra Råden. Benzelius Anecd. 14 (1706). (Adolf Fredrik) skylde sig (inför kravet på att erkänna Danmarks besittning av Schlesvig o. avstå sin arvsrätt till Holstein) bakom den Ryska kejsarinnan och storfursten, utan hvilkas bifall han icke ville göra någonting i denna sak. Malmström Hist. 3: 143 (1870).
III. (numera mindre br.) intr.: söka skyl (se SKYL, sbst.1 1), ”skula”. Han .. hade, för att skyla för åskregnet, gått in uti en nära wid byn uppförd Blekwaktarebod. VexiöBl. 1824, nr 28, s. 1.
Särsk. förb. (till I 1): SKYLA UNDAN10 32, äv. 40. (numera bl. mera tillf.) skyla o. gömma undan (ngt). Ling BlotSven 138 (1824). jfr undanskyla. —
1) (numera bl. mera tillf.) täcka över (ngt), skyla; äv. = skyla, v.2 I 1 a. Byxor, tiänte till att skyla öfwer hela kroppen när kiölden war starck. Peringskiöld Hkr. Reg. (1697; under byxor). Smörg en grof serviett med smör, lägg kalf-hinnan (dvs. isterhinnan från en kalv) derpå, och slå smeten (till korvkaka) deruti: Men laga, at hinnan skyler wäl öfwer smeten. Warg Bih. 96 (1765). Harlock (1944).
2) oeg. l. bildl. (jfr skyla, v.2 I 2); särsk.: skyla (ngt; se skyla, v.2 I 1 f, 2 b), dölja (se d. o. 2 b); äv. (o. numera företrädesvis): mildra l. förta intrycket av (ngt); (med ord l. på annat sätt) släta över (ngt). Skrymtare, som ikläda sig andäktighetens mantel, för att skyla öfwer sina styggelser, sina laster och brott. Franzén Pred. 2: 200 (1842). (Komedien Molnen) kommer icke i oanständig kostymering för att locka pojkar att skratta, hon gäckas icke med flintskallar .., hon låter ej den, som spelar gubbrollen, slå omkring sig med käppen för att skyla över tarvliga kvickheter (osv.). Andersson GrDram. 272 (1885, 1910). Genom glänsande eröfringar .. skyla öfver finansförvaltningens brister. Stavenow G3 104 (1901). Den yngste .. skall gå i skolan ordentligt och sen ska han bli präst, en präst skyler över mycket, en präst i familjen. Martinson Kvinn. 16 (1933). På socialdemokratiskt håll vill man gärna skyla över det faktum, att vår regerings högst oskickliga och allt annat än förutseende penning-, löne- och valutapolitik lett oss (osv.). GHT 1947, nr 66, s. 12.
Ssgr (till I 1): A (†): SKYL-FAT, se d. o. —
B: (I 1 d) SKYLNINGS-GRÄNS. (†) gräns bortom vilken bröstvärn o. d. icke skyddar för direkt eld, gräns för område vilket (framförvarande) bröstvärn osv. skyddar för direkt eld. Hazelius Bef. 149 (1836). KonvLex. (1864). —
(I 1 d) -PLAN. (†) = defilerings-plan. KrigVAT 1833, nr 7, s. 9. Ett sådant plan (som går 7 fot över hela den mark som skall skylas för skott) kallas defilements- eller skylningsplan. Hazelius Bef. 148 (1836).
Spoiler title
Spoiler content