publicerad: 1976
SKÖNLIG, adj.2
Etymologi
(†) skön (se SKÖN, adj. 1) l. vacker. Schultze Ordb. 4263 (c. 1755; angivet ss. ovanligt). Den skönlige Himeros följde / Den nyborna Gudinnan (dvs. Afrodite). Tranér Anakr. 192 (1833).
Spoiler title
Spoiler content