SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1976  
SKÖNRÅG l. SKÅNRÅG, r. l. m.; l. SKÖNRÅGEN l. SKÖNROGGEN, m.? l. n.?; pl. = (FolkelivKulturlevn. 184 (i handl. fr. 1720; möjl. sg.), Därs. 185 (i handl. fr. 1775)).
Ordformer
(skån- 1597. skön- (schön-, skiön-) 1714—1884. -ruggen, sg. 1714. -råg (-gh) 1597—1884. -rågen, (sg.? o.) pl. 1714—1775. -råggen, (sg.? o.) pl. 1720—1775)
Etymologi
[fsv. skonrogge, skönrogge, skanrogge, skanerogge m. m. (alla i bet. 1); jfr fd. skonruggen, d. skonrog, ä. d. äv. skonroggen, skønrug; av mlt. schȫnrogge, schȫnroggen (i bet. 1), av schȫn(e) (se SKÖN, adj.), o. rogge(n), råg, av fsax. roggo (se RÅG)]
(†)
1) (trekantigt) bröd av finsiktat rågmjöl. 16 st. Sudna Kringlor, 2 1/2 semblor oraspade, 2 1/2 limpor gransichtat, 1 1/2 Skiön Ruggen, 1 1/2 groft grisselbröd och 1/2 giuhlgalt. FolkelivKulturlevn. 184 (i handl. fr. 1714). Sex runda semlor á 4 (daler silvermynt) st. .. Sex st. schönråggen eller greslebröd, dito sötsura af råg á 8 (daler silvermynt) st. Därs. 185 (i handl. fr. 1775; rättat efter hskr.). Af de tre brödslag, som uppräknas .. (i bagarnas skråordning), spisebröd, skönråg och hvetebröd, var tydligen det först nämnda simplast. Hildebrand Medelt. 1: 485 (1884).
2) finsiktat rågmjöl. När een läst Spannemåhl .. galt 24 mark tå wogh ett .. brödh 20 Lodh lijka aff hwete och Skånrågh. Skråordn. 215 (1597).
Spoiler title
Spoiler content