SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1976  
SKÖNVAL l. SKÖNEVAL l. SKÖNEVALL l. SKENEVALL l. SKINNEVALL l. SKINVALL, r. l. m.; best. -en; pl. -er (Hallenberg Hist. 4: 545 (i handl. fr. 1616)).
Ordformer
(skene- 1616. skin- 1713. skinne- 1639. skön- 1840 (: Storskönvalen). sköne- 15431794. -val 15431840 (: Storskönvalen). -vald 1544. -vall 15431794)
Etymologi
[kortform för SKÖNVALSSEGEL]
(†) = SKÖNVALSSEGEL; äv. om understa råsegel över huvud. (Den) XXV Junij skars en Ny sköneual, åth Lindormens stora segell. SkeppsgR 1543. (Skeppen) motte well store bygde warde, att man kunne haffwe ther opå tre master och trij segell, som ähr focke, skönewall medt toppsegell och mösann. G1R 21: 336 (1550). Att alle skenevallerne voro af Fransk canifass. Hallenberg Hist. 4: 545 (i handl. fr. 1616). Jag hörde Roel i lää Skinwallen låter falla / .. Skoet an i Läed gie fart (osv.). Runius (SVS) 1: 316 (1713). På de nitton skeppen skulle .. (amiralen) hålla .. skönevallen af god Fransysk buldan. Hallenberg Hist. 4: 740 (1794; om förh. 1618). jfr: Skars en fucka sköneual (dvs. ett understa råsegel till fockmasten). SkeppsgR 1543, s. 20 a. — jfr STORSKÖNVAL.
Spoiler title
Spoiler content