[av t. schlampampe, samhörigt med schlampampen (se SLAMPAMPA), i t. dial. äv.: slampa omkring; jfr lt. slampampe; ordslutet -hampa möjl. beroende på anslutning till HAMPA, v.1, l. till förleden i HAMP-SPÖKE]
(†) slampa. Deleen 2: 197(1807). (Kommerserådinnan sade:) i går domderade .. (kommerserådet) och påstod, att jag var ovårdig, och trätte på mig, som jag vore en riktig slamphampa. Zeipel Set. 3—4: 110(1847).
