SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1976  
SLAVISERA slav1ise4ra l. sla1v-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[jfr nor. slavisere, t. slawisieren, eng. slavize, slavicize, fr. slaviser; till SLAV, sbst.1 (jfr DANISERA, GERMANISERA, HELLENISERA)]
(i fackspr.)
1) med avs. på folk l. land l. språklig form o. d.: göra slavisk (se SLAVISK, adj.1) l. lägga under slavernas (se SLAV, sbst.1) herravälde l. ge slavisk prägel o. d.; ofta i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. Dalin (1871). (Bulgarerna) hade redan på 800-talet blifvit fullkomligt slaviserade. Torpson Eur. 2: 237 (1896). SvFolkH I. 1: 203 (1914; i p. pf., om språkform). Liksom danskarna germaniserats i Normandie, slaviserades de i Venden. Därs. 389. Fienden vill (enl. J. Goebbels) göra Mellaneuropa till ett vakuum, vilket ofelbart skulle medföra dess slavisering. GHT 1944, nr 253, s. 6.
2) (mindre br.) om språk o. d.: uppvisa slaviska egenheter l. drag o. d.; i sht i p. pr. Östergren (1941).
Ssg: (1) SLAVISERINGS-STRÄVAN. (mera tillf.) Östergren (1941).
Spoiler title
Spoiler content