SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1976  
SLAVINNA slavin3a2, f.; best. -an; pl. -or (KFÅb. 1913, s. 349 (1709), osv.) ((†) -er Schouten Siam 41 (1675)).
Ordformer
(schlav- 1674—1711. sclav- 1709. slav- (-afv- m. m.) 1675 osv.)
Etymologi
[jfr d. slavinde, nor. slavinne, t. sklavin; avledn. av SLAV, sbst.2]
kvinnlig slav (se SLAV, sbst.2 1); ofta (o. utom i skildring av ä. l. utländska förh. numera bl.) dels i oeg. l. utvidgad anv., motsv. SLAV, sbst.2 2 (särsk. mer l. mindre skämts., om jungfru l. hembiträde l. uppasserska o. dyl. l. om hustru som är undergiven gentemot sin man o. d.), dels mer l. mindre bildl.; jfr TRÄLINNA o. SLAV, sbst.2 1 anm. Palmquist ObsRyszl. 45 (1674). En fattig flicka, som finner en riker man, blifwer snarare sin mans slawinna än hans hustru. Österling Ter. 3: 127 (1708). Cavallin (1876; om krigsfånge). Söderhjelm Upps. 176 (1902; om servitris). Fortfarande är den svenska grammatikundervisningen slavinna åt undervisningen i främmande språk. Modersmålsund. 44 (1917). En modets slavinna. UNT 1924, nr 8729, s. 5. Skalliga, tjocka utan charm så talade .. (män) alltid om de skönaste kvinnor som om de vore deras slavinnor. Martinson KärlekKr. 23 (1947). — jfr FAMILJE-, HEM-, MODE-, NEGER-SLAVINNA. — särsk. (†) i uttr. slavinna av ngt, slavinna åt ngt, ngts slavinna. Pilgren FigBröll. 159 (1785). Slafvinnor af modet. Idun 1888, s. 21.
Ssgr: A (†): SLAVINN-TORG, se B.
B: SLAVINNE-INSTINKT~02 l. ~20. jfr slav-instinkt. Widegren Johanssons 10 (1939). —
-LYDNAD. jfr slav-lydnad. Heerberger NVard. 85 (1936). —
-MARKNAD. (i skildring av ä. l. utländska förh.) jfr slav-marknad. Lybeck BrevCec. 69 (1920). —
-TORG. (slavinn- 1820) (numera bl. i skildring av ä. l. utländska förh.) jfr -marknad o. slav-torg. HC12H 2: 317 (1820; om förh. i Konstantinopel).
Spoiler title
Spoiler content