publicerad: 1978
SLYNGA slyŋ3a2, r. l. f.; best. -an; pl. -or (Retzius BlSkr. 266 (1848) osv.) ((†) -er HH 20: 131 (c. 1565)).
Etymologi
[sv. dial. slynga; jfr fd. slynghe (d. slynge), nor. dial. slyngja; till SLYNGA, v.; dels (särsk. i bet. 3) inhemskt, dels lån från d.]
1) = SLINGA, sbst. 1; jfr 2—4. Vill du (dvs. E. J. Bonsdorff) .. se primitiv-nervrörens slyngor, så tager du frisk muskel och klipper .. ett tunnt lager longitudinelt. Retzius BlSkr. 266 (1848). (Pytonormen) kastar sig blixtsnabbt om offrets kropp i vanligen två slyngor. FoFl. 1907, s. 146. Wupper .. rinner .. med så många slyngor, att dess längd blir 105 km., ehuru raka vägen från källorna till mynningen är endast 45 km. 2NF 32: 1219 (1921). I farmodern syntes nu den förfärliga kampen (mot sjukdomen) alldeles naken — det var som man såg en slynga lemmar, nakna ormkroppar. Trotzig Svek. 64 (1966). — jfr HÅR-, TARM-SLYNGA m. fl. — särsk.
a) = SLINGA, sbst. 1 a. Aronson Medalj. 69 (1935). (Flätorna på en kista) visa .. sig bestå av två delar: en stor bågböjd dubbelhövdad drake .. och omkring denna ett smalare band i dubbla slyngor. Fatab. 1937, s. 43.
b) (†) om den bana vari planet rör sig; jfr SLINGA, sbst. 1 d. Villia the practicanter, som villia så gärna prognosticera om mig, så see nu intet upp i himmelen om mig, uthan spörie mig åth, jag känner bäst planeternes slynger och vägar i min kropp. HH 20: 131 (c. 1565; angivet ss. yttrat av G. I 1559).
2) [eg. specialanv. av 1] om slinga (i bet. 1) bildad av tråd l. rep l. slang o. d.; jfr SLINGA, sbst. 2. Öhrwall Knut. 27 (1908). Rackarn band djurens ben i säker slynga. Björkman Gård 106 (1918). En .. slynga ledningstråd. Aronson Byar 15 (1937). Inom tjugofyra timmar var den 800 meter långa slangen (som vid ett dykningsförsök vridit sig 45 varv runt trossen) åter snyggt ordnad i sina stora slyngor på däck. Björk Beebe UndHavsyt. 75 (1937). — särsk. med. = SLINGA, sbst. 2 a; äv. om läderkrage som placeras runt patients hals o. förbinds med anordning för sträckning av ryggraden, särsk. [efter eng. Glisson's sling, till namnet på den engelske läkaren F. Glisson († 1677)] i uttr. Glissons slynga. NF 1: 202 (1875). Till kirurgiska instrument hänföras .. bl. a. .. polypavskärare (ekrasörer) och slyngor till sådana. VaruhbTulltaxa 1: 541 (1931). Glissons slynga. SvLäkT 1935, s. 643.
3) [eg. specialanv. av 1] om (del av) fiskeredskap.
a) fisk. = SLINGA, sbst. 3. (Den äldre snörpvaden) var sammansatt av 50 ”slyngor”. Varje slyngas bredd var 3 famnar (5,4 m.). (Haneson o.) Rencke Bohusfisk. 113 (1923). SvFiskelex. (1955). jfr VAD-SLYNGA.
b) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om en i båda ändarna förankrad rad av strömmingsskötar (äv. i uttr. fast slynga); äv. om en i den ena ändan förankrad o. i den andra ändan fri rad av strömmingsskötar; jfr FLAGGA, sbst. 6 c, SKÄNGA, SLÄNGA, sbst.2 3. Arwidsson Strömm. 38 (1913: fast slynga; från Hälsingl.). Vid Sörfjärden läggas slyngor; varje om 6 skötlängder. Vid den fritt svingande ändan fästes, åtminstone när långt band användes, en våla med lång lina — med tanke på att slyngan kan taga fast i botten. Därs. 42 (från Hälsingl.).
4) [eg. specialanv. av 1; jfr t. schlinge] (†) växtsläktet Periploca Lin., trädslinga; jfr SLINGA, sbst. 7 a γ. Svensson Kulturv. 493 (1893).
Ssgr (i allm. till 1): SLYNG-BILDNING. (i sht i fackspr.) bildning av slynga l. slyngor, slingbildning. SkogsvT 1910, Fackupps. s. 124. —
(3 b) -STRÖMMING. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) strömming fångad i slynga; jfr skäng-strömming, släng-strömming. Arwidsson Strömm. 57 (1913; från Hälsingl.). —
SAOB
Spoiler title
Spoiler content