SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1978  
SLÄPP släp4, sbst.2, n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[jfr nor. dial. slepp; vbalsbst. till SLÄPPA, v.3]
1) (i sht i fackspr.) motsv. SLÄPPA, v.3 I 1: handlingen att släppa, släppande, släppning; vanl. konkretare, om enskild släppning; särsk. dels om släppning av i förväg fångade djur i samband med inplantering l. förstärkning av viltbestånd ngnstädes, dels (metall.) om släppande av (viss del av) sättning ned i schaktugn (äv. i utvidgad anv., konkret, om det material som vid varje sådant släppande tillförs schaktugn). Ett ”släpp” stenkol (i generatorn för martinugnen på Söderfors bruk) vägde 68.5 kg. JernkA 1892, s. 363. Hvarje sättning (är) fördelad på 2 släpp, hvilka taga i medeltal tillsammans 25 sek. TT 1902, K. s. 123. Finnes bland kolen .. okoladt virke, s. k. bränder, kunna dessa .. vid släppen sätta sig i bänd mellan tvenne lameller och .. göra apparaten (dvs. en uppsättningsapparat för masugn) obrukbar. Därs. 1904, K. s. 73. År efter år ha nu nya släpp av bäver gjorts i vårt land från Situätno i norr .. ända ned till Tiveden i söder. GHT 1936, nr 47, s. 11. Hästrukorna i timmervägen ryker länge efter släppet. Parling Motorsåg. 202 (1950). — jfr IN-, PÅ-, UPP-, UT-SLÄPP.
2) (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) jäg. motsv. SLÄPPA, v.3 I 1 c, om släppande av hund l. hundar (äv. konkretare, om enskild akt av sådant släppande); äv. konkret, ss. sammanfattande benämning på (samövade) hundar som släpps l. avses att släppas samtidigt vid jakt(tillfälle); i sht förr äv. allmännare, om grupp av jakthundar som i ett l. annat syfte hålls samman. Leijonflycht (1827). Vi (dvs. björnjägarna) hade .. godt om hundar, men medtogo ej mera än två släpp. Schröder MinnSkog. 152 (1888). ”Skjut du, kamrat”, fortfor jägaren; ”jag låter hundarna hvila ut ännu en stund, och sedan afkopplar jag dem för nytt släpp”. Hemberg ObanStig. 5 (1896). Efter släpjakterna uthyras .. hundarna till regementen och enskilda klubbar. För detta sammansättas de i släpp på 5 à 6 st., hvilka naturligtvis böra vara ungefär lika starksprungna. KrigVAT 1896, s. 411. I allmänhet sker .. släppet (vid stövarjakt i Ryssl.) med ”stort koppel” af ända till tjugu hundar och däröfver. Hemberg NJagtsk. 230 (1897). Ring var en god hund, vacker, kraftig och uthållig, och Lajla, ehuru ännu ganska ung, var äfven mycket duglig, ett trefligt släpp. Nordlund Jäg. 234 (1914). Släpp .. (dvs.) det antal hundar, som vid stövarjakt el. parforcejakt samtidigt släppes på villebrådet. 2SvUppslB (1953). — jfr HUND-, STÖVAR-, TRE-SLÄPP.
3) i sht tekn. motsv. SLÄPPA, v.3 I 2 g, om egenskapen l. förmågan hos en kropp (i sht farkost l. del därav) som rör sig framåt i ett medium (i sht vatten l. luft) att (inom gränsen för det möjliga) ge mediet ifrån sig (o. icke binda det vid sig i form av farthämmande virvelbildning). Den tillspetsade kryssarakterns utdragna avtrappning (hos ångaren Bremen) .. åskådliggör strävan efter lättare släpp genom luften. Frosterus Jord. 158 (1930). Ett akterskepp som har sådana linjer att det åstadkommer minsta möjliga virvelbildning efter båten sägs ha ”ett gott släpp”. .. Ordet släpp används även om ett segel som har flat akterkant så att vinden utan virvlar kan ”rinna av”. Rydholm (1967).
4) (i fackspr., särsk. bergv.) motsv. SLÄPPA, v.3 II 2: släppande, släppning (se SLÄPPA, v.3 II 2 l); äv. konkret, om ngt som släpper l. släppt från ngt. Det var släpp i taket både i går och i förrgår, berättade en (gruvarbetare). DN 1968, nr 290, s. 18. SAOBArkSakkSvar (1975; konkret).
5) boktr. motsv. SLÄPPA, v.3 II 2, på gravyr (se d. o. 1 slutet), om den från tryckytan i riktning nedåt o. utåt gående lutning som var o. en av huvudets (se HUVUD 6 i α) sidor intar; äv. i utvidgad anv., om var o. en av l. (koll.) samtliga dessa sidor. Stilen delas i hufvud, kropp och fot ... Af de trubbiga vinklar, som bildas af hufvudet och kroppen .., kallas .. de från tryckytan till skuldran nedgående sidorna .. släppet. Nordin Boktr. 46 (1881). Bokstavsbildens sidor hava en utåtgående lutning, det s. k. ”släppet”. HantvB I. 5: 4 (1937). Gravyrens utåtlutande släpp. GrafUppslB 875 (1951; i text till bild).
Spoiler title
Spoiler content