SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1979  
SMALT smal4t, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. (om olika slag l. stycken l. omgångar) -er; l. SMALTS smal4ts, sbst.2, r. l. m. (Scheffer ChemFörel. 372 (c. 1750) osv.) l. n. (Möller (1790) osv.); best. -en resp. -et; pl. (om olika slag l. stycken l. omgångar) -er (Weste (1807) osv.); äv. (numera föga br.) SMALTE smal3te2, n.; best. -et; förr äv. SMALTA, r. l. f.
Ordformer
(schmals 1814. schmalts (-ltz, -lz) 17471845. smals- i ssg 1788 (: Smalsblått). smalt 1753 osv. smalta 17891797. smalte 19131915. smalts (-tz) 1578 (: Smaltz Blåå), 1592 osv.)
Etymologi
[jfr dan. o. nor. smalte, smalt; av t. schmalte, liksom fr. smalt (varav äv. eng. smalt) av ital. smalto, av mlat. smaltum, av ett germ. ord motsv. t. schmalz, smult (se SMALS); formen smal(t)s (med avs. på vilken jfr ä. d. smalts, eng. smalts, sannol. pl. av smalt, se ovan) torde i sv. vara utlöst ur ssgr med smalts- ss. förled. — Jfr EMALJ, SMALTIN, SMALTIT, SMALTO-]
(i fackspr.) koboltglas; förr äv. (i formen smalts) om emalj (se d. o. 1) använd ss. inläggning l. (i formen smalta) om fluss (se FLUSS, sbst.2 5) använd ss. glasyr (jfr SMÄLT-GLAS); jfr SAFFLOR 3, SMELTS-. En Kedja med smalts inleged. Loenbom Upl. 2: 28 (1592). Til den blå färgen (på lerkärl) nyttias Koboldt, Lapis Lazuli .. och Smalt. Kiellberg KonstnHandtv. KakelKruk. 6 (1753). Rinman (1789: Smalta; om fluss). Den blekta (linne-)väfven stärkes .. med hvetestärkelse, försatt med smalts eller indigo. Pasch ÅrsbVetA 1838, s. 56. Smalt .. (är ett) blått pigment bestående av kalium-koboltsilikat; användes numera uteslutande vid färgning av keramik. TNCPubl. 14: 88 (1951). — jfr SKILLER-SMALTS.
Ssgr (i fackspr.): A: SMALT-BLÅ, se B.
-FÄRG. koboltfärg. KommentSvFarm. 39 (1902).
-MJÖL, se B.
B: SMALTS-BEREDNING. jfr -tillverkning. JernkA 1828, 1: 277.
-BLÅ, n. [jfr t. schmaltblau, n.] (†) = -blå, adj. slutet. TullbSthm. 21/8 1578. Rinman 2: 1074 (1789).
-BLÅ, adj. (smalt- 18911906. smalts- 1747 osv.) [jfr t. schmaltblau] blå som l. av smalt. Weste (1807). särsk. (numera mindre br.) i n. sg. substantiverat: smalt. König LärdÖfn. 6: 27 (1747). Hammar (1936).
-GLAS. (numera mindre br.) smalt, koboltglas. VetAH 1780, s. 293.
-MJÖL. (smalt- 1891. smalts- 1891) (numera bl. tillf.) om pulveriserat koboltglas. WoJ (1891).
-SORT. sort l. slag av smalt. Åstrand 2: 281 (1855).
-TILLVERKNING~020. tillverkning av smalt. Rinman 2: 523 (1789).
-VERK. (förr) industriell anläggning för smaltstillverkning. JernkA 1828, 1: 434.
Spoiler title
Spoiler content