[sannol. av t. schmied- (jfr t. schmiedweise geschlagen oder gespitzt, om tåg: slagen l. spetsad avsmalnande mot slutet), möjl. ssgsform av schmied (se SMED) o. urspr. betecknande uttunningen av ett tåg mot slutet ss. likartad en smeds utslående av änden av en ten o. d. till en spets]
ss. förled i ssgr betecknande verksamheten att slå upp (se SLÅ UPP 16 a) ett antal kardeler i slutdel av tåg l. tross o. dyl. o. därpå under successivt borttagande av ett lämpligt antal garn i varje kardel slå ihop (se SLÅ IHOP 10) kardelerna igen till en mot slutet avsmalnande ända.
Ssgr (numera nästan bl. i fråga om ä. förh. till sjöss): SMID-LAGD, p. pf. om tåg- l. trossända o. d.: som (på angivet sätt) gjorts avsmalnande l. spetsad; äv. om tågvirke: som har smidlagd (i ovan angiven bet.) ända; jfr -slåo. lägga, v. I 11 c.Fasta betingstopparen .., som 3 till 4 famnar lång är försedd med knop på ena ändan, och har den andra i stjert smidlagd. Roswall Skeppsm. 1: 75(1803). Stjertblock (kallas blocken) då stroppen har en smidlagd stjert, för att blocket lättare må kunna fastgöras vid något gröfre tågverk. Lavén Sjöv. 20(1853). Smith(1918; om tågvirke). Sjömannen åstadkom den smidlagda tampen genom att (osv.). SAOBArkSakkSvar(1975). —
-SLÅ, -slagning. (på angivet sätt) göra (slutdel av tåg l. tross o. d.) avsmalnande l. spetsad; äv. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv., = -lagd;jfr slå, v. I 34 b β. Hvad klyfvarskoten beträffa, bör ni hafva dem smidslagne: dela dem i tre delar, låt den inre behålla sin fulla tjocklek och smidslå de öfriga två tredjedelar. Oxenstierna Vanderdecken 106(1865). Genom smidslagningen ville man göra en längre del av tampen smidigare. SAOBArkSakkSvar(1975).
SAOB
