SMISKA smis3ka2, v.4 -ade. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[möjl. etymologiskt identiskt med SMISKA, v.3 (men påverkat till bet. av VISKA, v.)]
(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) tissla (o. tassla), viskande skvallra o. d. Olovsson i Källarhalsen har folk hos sig, de viska och smiska. Koch GudVV 1: 130 (1916).
