SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1979  
SMÄCK smäk4, sbst.2, i bet. 1—2 r. l. m. (Schultze Ordb. 4606 (c. 1755) osv.), i bet. 3 n. (Sandberg GHusH 25 (1897) osv.); best. -en resp. -et; pl. -ar.
Ordformer
(smekk c. 1755. smäck 1794 osv.)
Etymologi
[sv. dial. smäck; jfr d. smæk, n.; till SMÄCKA, v. (jfr SMÄCK, sbst.1, 3, SMÄCK, interj.)]
(vard.)
1) (häftigt l. kraftigt o. ljudligt) slag med flata handen l. redskap o. d., smäll; äv. (koll.): stryk, smörj; jfr SMÄCKA, v. 2. Schultze Ordb. 4606 (c. 1755). Någon sort Fiscal .. / Fick nys om detta fräcka tal (dvs. min mans påstående att en krog var lika god som en vinkällare), / Och gaf Min Skatt en smäck på truten. Lenngren (SVS) 2: 163 (1795). Se der från kullen Zephyr springa ned (för att skvallra om en hemlighet som han funnit ut gm tjuvlyssning) / ..; Här ha vi honom allt: han bör få smäck / Af gullris, ty nu vill han oss begrina! Atterbom LÖ 2: 25 (1827). Hjelp af spö kan .. förnyas med två à tre slag gradvis tilltagande, på rå häst, och med en fullriden är en qvick smäck ofta tjenlig. Ehrengranat Ridsk. II. 1: 77 (1836). IllSvOrdb. (1955).
2) (numera föga br.) liten klump av ngt smörjigt l. klibbigt, klick; jfr SMÄCKA, v. 3. Af den röda salfvan .. lät grossörskan sätta på sig en och annan smäck, på det .., i fall hon skulle blekna vid de kungliga personernas annalkande, det mindre skulle märkas. CFDahlgren 5: 224 (1852).
3) (vard.) om handlingen att smäcka (se SMÄCKA, v. 6) l. om arbete (se d. o. 5) som utföres utan noggrannhet o. utan tanke på kvalitet o. d.; vanl. konkret(are), om resultatet, särsk.: arbete (se d. o. 11) l. föremål o. d. som framställs hastigt o. ofta i stor mängd utan hänsyn till kvalitet o. d., skräp. ”Hva'falls .. laga pallen där?” svarade Tidlund fnurrigt. .. ”Nej, det är alt bäst, att frun vänder sig till Persson därute — han gör sån't där smäck, inte jag.” Sandberg GHusH 25 (1897). Fortfarande köpas stora mängder utländskt billigt porslin, en del rena smäcket, som inte håller. SvD(A) 1931, nr 323, s. 3. GHT 1934, nr 42, s. 9 (om måleri utan konstnärlig kvalitet). Kan vi få alla att känna behov av .. (smakfullare prydnadsföremål), då kunde vi stävja den flod av smaklöst smäck, som spottas ut ur maskiner. SvD(B) 1953, nr 69, s. 8.
Ssgr, se smäcka, v. ssgr.
Spoiler title
Spoiler content