publicerad: 1980
SMÖRJELSE smœr3jelse2, r. l. f. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. -ielse, -ijelse)
Etymologi
1) abstr.: smörjning.
a) (†) motsv. SMÖRJA, v. 1. Lind 1: 242 (1738). Dens. (1749). jfr: Tran .. tiänar .. til skinn- och hudars-smörjelse. Broman Glys. 3: 569 (c. 1740).
b) motsv. dels SMÖRJA, v. 1 c, dels SMÖRJA, v. 3, särsk. (o. utom i högre stil l. skämts. numera nästan bl.) i speciellare l. konkretare anv., om (romersk-katolsk) rit l. ceremoni som smörjning (se SMÖRJA, v. 3) utgör l. vari smörjning ingår; jfr 2, 3. GripshR 1546—47. Hiärt-Innerlig Fägnad Öfwer .. Carl Den Tolftes .. Wår Alldranådigste Konungs Högst-Sälle Anträdande till sitt Konungsliga Regement åg däsz där på fölliande wällsignade Smörjelse Som skiedde i Stockholm. SmDiktLejonk. 69 (1697). (Papisterna) hafwa .. drifwit handel med .. Biskoparnas och munkarnas stinkande smörjelser och wigningar. Borg Luther 2: 368 (1753); jfr 4 b. Hr B. på T. tog sig före det orådet att tillblanda 2 skålp. qvicksilfver till salva och låt dermed smörja sina kreatur, som voro besvärade af ohyra ... Efter denna smörjelse insjuknade större delen af de smorda, mest ungkreatur. Hygiea 1843, s. 668. En ingående undersökning av allt relevant material synes .. ge vid handen, att smörjelsen med olja icke är en ursprunglig beståndsdel i dopriten (hos mandéerna). KyrkohÅ 1958, s. 183.
2) [specialanv. av 1 b; jfr lat. unctio extrema] (om förh. inom den katolska kyrkan) om (sakrament utgörande) smörjning under bön o. d. av svårt sjuk l. döende person med invigd olja för uppnående av syndernas förlåtelse (o. lindring av smärtorna l., om det är Guds vilja, tillfrisknande); äv. konkret, om oljan (jfr 4); i sht i uttr. sista, förr äv. yttersta smörjelsen. Få, undfå, emottaga, utdela sista smörjelsen. Man haffwer smordt the siwka, til dödz och icke til lijffz, emoot then brukning som apostlane hadhe medh sådana (dvs. en sista) smörielse. OPetri Hb. A 3 a (1529). GT 1787, nr 27, s. 3 (: yttersta; konkret). Gossen hade haft katarr med stark feber .. några dagar, så att kyrkoherden don Camillo hade givit honom den sista smörjelsens sakrament. Lagergren Minn. 6: 303 (1927). Vid en av (sjuk-)sängarna stod .. ett bord med ren linneduk, krucifix och brinnande ljus. Där knäföll prästen under bön och utdelade det heliga brödet, den sista smörjelsen. Kjellgren Smar. 145 (1939). — särsk. bildl., i uttr. sista smörjelsen, dels om (ngt som innebär) slutet för ngt l. ngn, dels: kronan på verket l. slututformning l. slutavsnitt. I et så (för Sv.) beklagligt tilstånd märkes .. en allmän och obegripelig säkerhet och obekymmersamhet; starkare prof kan icke gifvas af en stats lethargie och at regeringskroppen eller salus patriæ fått sidsta smörjelsen, och at de .. nalkas deras ändalykt. 2RARP 13: 558 (1743). Det är denne (dvs. bankkommissarie E. S. Wennberg), som gifver sin Brors (dvs. T. G. Wennbergs) reflexioner den sidsta smörjelsen och ikläder dem den stickande skeppelse, hvari de komma under publiquens ögon. Calonius Bref 8 (1793). Härhos ”sista Smörjelsen” (dvs. slutet av Atterboms minnesteckning över O. Rudbeck d. ä.), som ej hann sättas till förra postens afgång. Beskow (1850) i 3SAH XXXVII. 2: 460. Så kom (lag-)förslaget till Högsta Domstolen för att där få sista smörjelsen. Cavallin Kipling Emir. 54 (1898).
3) i bildl. l. överförd anv. av 1 b l. 2; särsk. (i högre stil, i sht i religiöst spr., med ngt ålderdomlig prägel) om förhållandet att (eg. gm smörjning) undfå l. (i sht) ha undfått den helige Andes kraft l. gudomlig kraft l. nåd, stundom äv. allmännare: nådegåva l. dyl.; förr äv. (se SMÖRJELSE-RIK): salvelse (se d. o. 3 b). J hafuen smörielse aff then helgha anda, och weten all ting. 1Joh. 2: 20 (NT 1526; äv. i Bib. 1917). Olning eller chrismo smörielse gefves ey annor macht, utan at thet skal vara itt utvertes tekn til then invertes smörielse, som sker genom then helga anda. RA I. 1: 120 (1529); jfr 2. Af den ”Underbara Smörjelse”, de Odödligas gåfva, om hvilken Geijer gärna talade med sin Agnes, den Smörjelse ”hvars namn är Kunskap” och som äger gåfvan att öppna människans ögon och öron för det eljest förborgade — af den (osv.). Solnedg. 3: 335 (1912). Flera bröder framburo livets ord med kraft och smörjelse (på pingstmötet). EvHärold 1941, s. 875.
4) konkret.
a) (†) motsv. SMÖRJA, v. 1: smörja l. smörjmedel (anträffat bl. om ledvätska); äv. om smör (l. annat matfett) som bredes l. är brett på bröd. IErici Colerus 2: 321 (c. 1645; om ledvätska). Smörielse på Sådebrödh. Grubb 787 (1665).
b) motsv. SMÖRJA, v. 1 c, 3; särsk. (o. numera bl.) dels om helig l. vigd olja l. salva l. dyl. använd vid rituell l. sakral smörjning, dels om (i sht i Österlandet) ss. hygieniskt l. vederkvickande medel använd salva l. olja; jfr 2. Thå toogh Maria itt pund smörielse aff kostelighit oförfalskat nardus, och smordhe Jesu föter. Joh. 12: 3 (NT 1526; äv. i Bib. 1917). (En man, som skurit sig i ett finger, hade sedan klagat över) at det stijger ifrå såret och op in emot hiertad, til hvilket såår han sielf samma afton (han dog,) smörielsze tilpyntad hafver. BtHforsH 1: 134 (1623). Jägaredrängen (har) till Ollia och Smörielsse för K. M:tz hundar, hämpt .. 8 .. öre. HovförtärSthm 1673, s. 40. Harald Gudina son .. war wijgd Konung och smord mäd dän heliga smörielsen. Reenhielm OTryggw. 263 (1691). Små barn har .. (djävulen enl. vittnen vid en häxprocess) stött sönder till mjöl, och deraf har han gjort en smörjelse åt trollpackorna. Topelius Fält. 2: 208 (1856). (Kanel) användes till en början till rökelse och för framställning av salvor och smörjelser, sedermera både som läkemedel och krydda. Bolin VFöda 315 (1934). — jfr NARDUS-, OLJE-, RÄV-, ÖGON-SMÖRJELSE. — särsk. (i högre stil) bildl. (jfr 5). Ångern är en tacknemligh Smörjelse, som tu (dvs. Gud) hafwer welat låta giutas öfwer tina heliga Fötter. Preutz Kempis 415 (1675).
5) i vissa bildl. anv. av 1, 2 o. 4 (jfr 2 slutet, 4 b slutet).
a) (vard.) om handlingen att (söka) göra ngn positivt stämd l. muta ngn l. få samarbete att fungera friktionsfritt; smörjning (se SMÖRJA, v. 6); äv. konkret, om mutor l. drickspengar o. d. Dalin (1854). Emellertid .. qvarstår för känslan alltid intrycket af det ömsesidiga förhållandet mellan engelska tjenare och husbönder såsom ett dödt maskineri och tillika ett af skör beskaffenhet, synnerligen som det saknar den smörjelse, som ligger i husbondens vänliga uppmuntran. Ödman UngdM 2: 31 (1876, 1881). (En hotellgäst klagade på betjäningen o. fick en vink om) att allting skulle gå lättare, om han ville använda sig av lite smörjelse (dvs. ge drickspengar). Wieselgren Paris Banz. 256 (1926). Under dessa båda nätter (då Kungl. Maj:ts proposition o. statskalendern färdigställdes i bokbinderiet,) bjöd alltid mästaren på en festlig måltid i sitt privata hem, och efter den rätt grundliga smörjelsen gick alltid arbetsvagnen betydligt lättare. SkrArbKultS 2: 83 (1929). IllSvOrdb. (1955; konkret).
b) (numera mindre br.) om (be)handling som innebär hugnad för ngn l. dyl.; jfr SMÖRJA, v. 7. Hiortzberg har iag lemnadt .. den smörjelsen Eders Excellences (dvs. C. Sparres) sista (dvs. senast ankomna brev) för honom innehölt (dvs. förord till en kyrkoherdetjänst) hwaraf dess siäl fick full wederqwickelse. AvAxelson (1784) i HH XXXII. 2: 57.
6) (numera föga br.) motsv. SMÖRJA, v. 11: smörja (se SMÖRJA, sbst. 5 b, c); hopkok, mischmasch. Den, som undantager rättegångsskrifter ifrån de allmänna reglorna för all skrift .. (kan misstänkas för) ett af twenne, antingen måste hafwa författat, eller ämna att författa någon Smörjelse, något Sällan wärre eller Sällan sämre, med ett ord, något stycke Oren Prosa i denna wäg. JournLTh. 1811, s. 1159. Ja, nu har du ju slagit i dig hela smörjelsen (dvs. all kurslitteraturen) på ett ungefär. Men kvicka på nu (med tentamen). Ty om en vecka har du hunnit glömma alltihop igen. Lindqvist Stud. 215 (1906).
Ssgr (i allm. till 4 b): A: (1 b) SMÖRJELSE-AKT. (smörjelse- 1720 osv. smörjelses- 1697) akt (se akt, sbst.1 I 3) som smörjning utgör; förr särsk. liktydigt med: kröningsakt; jfr -fest. HovförtärSthm 1697 A, s. 2085. Then wahnliga sedwänjan, wid Konungars och Regenters kröning och smörjelse-acter. Sahlstedt Hoffart. 53 (1720). Crusenstolpe Tess. 2: 208 (1847; om K. XII:s kröningsakt). —
-BURK. förr särsk. allmännare: salvburk; jfr -ask o. salv-burk. Lind (1749; under salb-büchse). Meurman (1847). —
(1 b) -CEREMONI. ceremoni (se d. o. 1) som utgöres av l. innehåller smörjning l. smörjelse; äv. skämts., om insmörjning liknad vid sådan högtidlig ceremoni; jfr krönings-ceremoni. Dalin FrSvLex. (1843; under onction). När .. (K. XIII) i kyrkan efter smörjelse-ceremonien återvände från altaret och första gången som krönt hufvud satte sig på thronen, förmärktes (osv.). Crusenstolpe Mor. 6: 377 (1844). Adelsköld Dagsv. 1: 76 (1899; skämts., om påstrykning av terpentin under svansroten på katt för att få den att uppföra sig lustigt). Namnet (dvs. Smörkullen) antyder, att här i hednisk tid hållits smörjelseceremonier till någon gudomsmakt. Näsström FornDSv. 1: 51 (1941). —
(1 b) -DAG. (numera föga br.) om dag för ngns smörjning (o. kröning) till konung; jfr krönings-dag. Brenner Dikt. 1: 22 (1697, 1713). 2RARP I. 1: 170 (1719). —
-DOSA. jfr -kärl. JernkA 1832, Bih. s. 123. Till altarkärlen måste wi .. räkna rökelsekaren, twagningskärlen eller lavatorierna samt smörjelsedosorna. LfF 1878, s. 69. —
(1 b) -FEST. (smörjelse- c. 1700. smörjelses- 1697—c. 1700) (†) kröningsfest; jfr -akt. HovförtärSthm 1697 A, s. 2638 b. HC12H 4: 365 (c. 1700). —
-HORN. = smörj-horn. Möller (1790). Smörjelsehornet hör inte till de egentliga riksregalierna .. men står konstnärligt på samma höga nivå som kronan och spiran. SvD(A) 1958, nr 316, s. 22. —
-KÄRL, förr äv. -KÄRLE. kärl (dosa, kruka o. d.) för smörjelse l. salva l. salvolja. Linc. (1640; under vngventarius). Hildebrand KyrklK 115 (1875). Maria Magdalena med ett smörjelsekärl. Cornell NorrlKyrklK 113 (1918). —
(5 a) -MEDEL. (vard., mindre br.) medel att smörja (se smörja, v. 6) personer med. Kämpe Träl. 52 (1907). —
(1 b, 4 b) -OLJA. olja använd vid smörjningsceremonier, salvolja (använd vid smörjningsceremonier). Bælter JesuH 3: 229 (1756). —
B (†): SMÖRJELSES-AKT, -FEST, se A.
Spoiler title
Spoiler content