SNUTT snut4, sbst.2, förr äv. SNUTTE, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(snutt 1619 osv. snutte 1872—1891)
Etymologi
[sv. dial. snutt avskuret stycke, yttersta ända, bröstvårta, ögonblick; jfr sv. dial. snått, n., ngt litet som sticker fram, ögonblick, snåte, m., det som snytes av ljus, nor. dial. snot(t), m., liten stump, det som snytes av ljus, snota, f., snibb, spets, smula; i avljudsförh. till (möjl. delvis äv. hypokoristisk ombildning av) SNUT, sbst. (jfr SNUTT, sbst.1). — Jfr SNUTTA, sbst.,SNUTTA, v.1—2]
1) (numera bl. ngt vard.) litet stycke l. kort l. liten bit l. stump o. d.; särsk. i fråga om program l. framträdande (i teve l. radio) o. d.: kort avsnitt l. inslag av ngt, stump; äv.: en smula, litet grand. (Somliga) skiemmas .. wid sine Föräldrar, töras intet hafwa dem hoos sig, utan gifwa dem en snutt affsides, at det icke skal blifwa så alment kunnigt, hwadan de äre. Rudbeckius KonReg. 446(1619). Amerikanarn Taylor som rest i Sverge och Norge och till och med en snutt af norra Finland har från Petersburg skrifvit att han innan kort kommer hit. Runeberg BrWalter 41(1863). Varför inte en liten textstump från kommande (radio-)program! .. En snutt på 30 sekunder? Så man vet om man skall orka lyssna? RöstRadioTV 1957, nr 17, s. 10. Domänverket, de ecklesiastika markerna och skogsbolagen är måhända redan beredda att lämna över de flikiga, trasiga snuttar som spretar in i väl samlade jaktvårdsområden. ÖgCorr. 1968, nr 59, s. 6. Sedan gick Signe Hasso direkt över till radiostudion och sjöng en snutt för Bengt Bedrup i Journalen. Därs. 1970, nr 26, s. 11.
SAOB
