publicerad: 1983
SPECIALISERA spes1ialise4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade; vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr SPECIALISATION.
Ordformer
(förr äv. -cera)
Etymologi
1) angiva l. uppgiva l. framställa (ngt) i enskildheter l. detaljer l. mera ingående (motsatt: generalisera), stundom: specificera (ngt); speciellt inrikta (ngt), stundom närmande sig bet.: utveckla l. förfina (ngt); äv. utan obj.; äv. refl. med sakl. subj. (jfr 2), särsk. (i sht biol.): bli specialiserad (se b). 2RARP 5: 519 (1727; utan obj.). PH 5: 3591 (1753; med avs. på räntor). Ju mer man (som lärare) specialiserar sitt omdöme (om en besvärlig elev), ju säkrare kan man naturligtvis bestämma botemedlet. Verd. 1891, s. 18. Man har att fatta arten svartrost såsom en s. k. kollektiv art, hvilken i sig innesluter ett flertal former, hvilka anpassat eller ”specialiserat” sig till hvar sin gräsart eller möjligen till några sådana. Eriksson Sädesrost 42 (1896). I sina egna föreläsningar specialiserade Boström rätt gärna och utfyllde schemat med genialiska exempel. PT 1897, nr 252, s. 3. (De moderna företag) som lyckats, de som giva sina ägare och sina utövare största profiten äro de som specialiserat sin verksamhet. NordBoktrK 1910, s. 200. (Analysmetoderna) ha .. specialiserats för kvantiteter av analyssubstansen, som ofta icke överskrida 1 mg, eller ungefär 1/100 av den eljest använda mängden. Smith OrgKemi 15 (1938). De frikyrkliga predikanterna .. markera i själva tilltalet att de intressera sig för åhörarens väl .. (Lewi Pethrus t. ex.) specialiserar sina tilltal med ”frälsta vän”, ”nyfrälsta själ”. Wifstrand AndlTal. 143 (1943). — särsk.
a) i p. pr. i utvidgad o. mer l. mindre adjektivisk anv.: som kännetecknas av l. är kännetecknande för l. förknippad med specialisering (se c). Jag vill t. ex. undersöka, huruvida mina idéassociationer gemenligen gå i specialiserande riktning från släkte till art eller i omvänd ordning, generaliserande från art till släkte. Schéele Själsl. 15 (1894). Ett starkt specialiserande .. (adjektivattribut) som (eng.) present, following. (Elfstrand o.) Gabrielson 14 (1945).
b) i p. pf., äv. i mer l. mindre adjektivisk anv.: särutvecklad l. detaljerad l. specificerad l. differentierad l. på ngt speciellt inriktad; stundom närmande sig dels bet.: långt utvecklad l. avancerad, dels bet.: speciell (se d. o. 1 a); särsk. (i sht biol.) liktydigt med: till form l. funktion o. d. i förh. till närstående arter, släkten o. d. på speciellt sätt utvecklad l. utbildad. Den dagliga erfarenheten från alla länder visar .. att den högre och mera specialiserade (jordbruks-)kulturen vanligen medför en större strid (än väntat) mot växtsjukdomarne. LAHT 1892, s. 177. Schéele Själsl. 222 (1895; om teorier). Årsredogörelserna .. blefvo .. af Centralkommittén (för arbetsstugor för barn) offentliggjorda i mera detaljeradt skick, sedan hvarje arbetsstugas styrelse .. inlemnat en specialiserad berättelse öfver verksamheten. Hierta-Retzius ArbStug. 53 (1897). Utan en tillfyllestgörande, efter de olika yrkena specialiserad statistik sakna arbetsgifvare såväl som arbetare vägledning för sitt lönepolitiska uppträdande. EkonS 2: 602 (1902). (I London finns) The Tate Gallery, för att nu icke tala om åtskilliga smärre och mer specialiserade muséer. Vallentin London 524 (1912). Ovan .. omnämndes, att människokroppens starkt specialiserade celler, sedan de operativt isolerats från sambandet med kroppen i dess helhet, endast hava en relativt kort livstid. Broman Männ. 1: 28 (1925). Arnica alpina hör .. (med hänsyn till var den förekommer) till de mest specialiserade växterna i hela vår flora. Selander LevLandsk. 89 (1955). FoFl. 1961, s. 14 (om fjällämmelns föda).
c) ss. vbalsbst. -ing, äv. i konkret(are), resultativ anv., ofta liktydigt med: differentiering l. indelning i snäva(re) enheter l. inriktning på ngt speciellt; särsk. dels i fråga om industriell produktion: inriktning på speciell(a) produkt(er), dels (biol.): det att bli l. ha blivit specialiserad (se b). TT 1872, s. 18. Atenarnes processlystnad var närmast blott en specialisering af det drag i deras psykologi, enligt hvilket de voro i hög grad begifna på dispyter. Paulson Aristoph. 1: 105 (1901). Man (synes) numera tämligen allmänt luta åt en uppfattning, enligt vilken även mammuten är ett offer för en alltför långt driven specialisering. Lidforss Kås. 3: 44 (1913). Specialisering är ju ofta ett led i rationaliseringen av ett företag, så också inom Bindslöjden. Fatab. 1957, s. 97. Den långt drivna specialiseringen inom medicinen. Bergstrand SvLäkS 51 (1958).
2) refl., om person (l. därmed likvärdigt subj.): begränsa sin inriktning l. utbildning till o. skaffa sig fördjupad l. detaljerad kunskap inom visst (snävt) (del)område l. visst (del)ämne o. d., specialutbilda sig l. skaffa sig specialkunskap; skaffa sig speciell kunskap l. färdighet (inom l. på l. i ngt) l. speciellt inrikta sig (på ngt); äv. i uttr. specialisera sig inom l. på l. i, förr äv. för ngt. Tidsriktningen gick ovilkorligen derhän, att man måste specialisera sig äfven i fråga om de olika läroämnena. TT 1887, s. 32. Från terminens början skulle han (som medarbetare i en tidning) få specialisera sig på konsten och literaturen. Söderhjelm Brytn. 222 (1901). (C. J. Lindeberg) hade .. specialiserat sig till botanist, och hans gradualafhandling var i botanik. 4GbgVSH V—VI. 3: 35 (1903). (E. A. Vainio) specialiserade .. sig inom lafkunskapen. FinBiogrHb. 2310 (1903). En väl inrättad maskinfabrik sträfvar i våra dagar att specialisera sig: den tillverkar några få maskinslag men utarbetar dessa in i de minsta detaljer och utför dem på det noggrannaste. 2UB 6: 77 (1904). Ahrenberg Männ. 3: 180 (1908: i). Hjertberg HbIdr. 3: 49 (1912: för). (Den försupne skandalskrivaren) begagnade .. sina sista krafter till att skända Jonas, på vilken han specialiserat sig med hatets envetenhet. Siwertz JoDr. 339 (1928). Under 1800-talet .. sågade (torparna i Kila i Östergötl.) ut grova plankor .. och läto de naturliga ytorna vara. Dessa skräddes sedan av med en yxa. En gubbe som specialiserat sig härpå .. kallades Skrä-August. EtnolKällskr. 3: 209 (1946). Aspelin TankVäg. 1: 73 (1958). — särsk.
a) (föga br.) i uttr. specialisera sig åt ett fack o. d.; specialutbilda sig inom ett fack osv. Bjerre Själsläk. 79 (1914).
b) i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.: som har specialiserat sig. (De ryska) Experterna (på kommunistisk propaganda) äro sammanslutna i avdelningar, specialiserade på något visst av de omgivande länderna. VFl. 1933, s. 37. Brytarna voro (på 1600-talet) de mest specialiserade och yrkesskickliga av gruvdrängarna. Lindroth Gruvbrytn. 1: 271 (1955). (N. Ahnlund) hade, har det sagts, en mångsidighet som de mångsidigaste och en detaljkunskap som de mest specialiserade specialisterna. Johnson i 3SAH LXVI. 2: 211 (1957).
c) ss. vbalsbst. -ing, äv. övergående i konkret(are), resultativ anv. (Stipendierna vid de engelska universiteten) tilldelas .. för skicklighet i ett visst ämne utan ringaste hänsyn till kunskapen i de öfriga ämnena, som ingå i skolkursen, hvilket lätt kan medföra ett förryckande af undervisningen och locka till en alltför tidig specialisering. PedT 1897, s. 31. Rig 1957, s. 82.
3) [jfr motsv. anv. i eng.] (föga br.) specialisera sig (se 2); i uttr. specialisera på l. i ngt. Nyblom Golfstr. 133 (1911). Miss Dorothy Minto, som hörde till Courtteaterns stamtrupp och specialiserat på Shawroller. Vallentin London 200 (1912).
Ssgr: (2 c) SPECIALISERINGS-ALTERNATIV. om alternativ vid specialisering. LD 1960, nr 86, s. 7 (i fråga om utbildning till civilingenjör för filosofie kandidater). —
Spoiler title
Spoiler content