[jfr eng. specialism, fr. spécialisme; till SPECIAL, adj.]
(†) (tendens till) specialisering (se SPECIALISERA 1 c,2 c). Universalitet hos de mest inflytelserika mästare (ss. Dürer o. Holbein) förhindrade en söndersplittring och specialism (inom konst o. arkitektur), som likasom i alla moderna yttringar går hand i hand med grundtanken för arbetets fördelning. TT 1873, s. 172.
