publicerad: 1983
SPEKTAKULÖS, adj.
Etymologi
(†) motsv. SPEKTAKEL 1, 5: som väcker uppseende (o. beundran l. avsmak l. fasa); äv.: komisk, löjlig; jfr SPEKTAKULÄR. Leopold i 2SAH I. 2: 264 (1801; i förteckning över främmande ord). (Sv.) Spektakulös .. (lat.) mirus; fœdus; horribilis. Lindfors (1824). Meurman (1847; i bet.: komisk, löjlig).
Spoiler title
Spoiler content