SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1984  
SPETSBOV spets3~2v (enl. Weste, LoW (1911) o. Noreen VS 2: 291 (1910) växling mellan3~2 o. 4~1 l. 40), förr äv. SPITSBOV, m.//(ig.); best. -en; pl. -ar (Forsius Fosz 171 (1621) osv.) ((†) -er L. Paulinus Gothus MonPac. 57 (1628)); förr äv. SPITSBUBE? l. SPITSBUB?, m.; anträffat bl. i pl. -ar (Möller 1: 335 (1745, 1755)).
Ordformer
(spesz- 1703. spets- (-tz-) 1712 osv. spijtz- 1671 (: Spijtzbofwerij). spits- (-tz-) 15931841. -boff 1640. -bofve (-fw-) 15931621. -bofwer, pl. 1628. -bov (-bof) 1740 osv. -bovar (-fv-, -fw-), pl. 1621 osv. -bubar, pl. 1745, 1755. -buff 1635)
Etymologi
[liksom ä. d. spidsbove l. spidsbov av (mlt. motsvarighet till) lt. spitzbove, spitzbov, liksom nl. spitsbæf efter t. spitzbube, av spitz, spetsig, bedräglig (se SPETS, adj.) o. bube (se BOV); formen spitsbub l. spitsbube liksom d. spidsbub, spidsbube av t. spitzbube]
(numera bl. ngt ålderdomligt) (listig) bov l. skurk l. förbrytare l. bedragare; (listig l. flink) tjuv l. småtjuv; äv. (o. numera företrädesvis) allmännare (utan tanke på (direkt) brottslig verksamhet) l. skämts.: skälm, bov, lymmel, kanalje. (Han sade) at honn hade kallet honom en spitzbofue, der til hade hann swaret, bliff thu så lenge en hore, at tu beuiser migh nogot bouestÿcke vtöffuer. 3SthmTb. 1: 127 (1593). Denne (nu dömde) bof har .. skamlöst bedragit en sin välgörare .. baron Duvald, för hvilken han varit kommissionär .. Duvald förlorar på denne spetsbof något mera än 10,000 rdr. Ahnfelt HofvLif 3: 102 (i handl. fr. 1799). (Sv.) Spetsbof .. (fr.) Filou. Fripon. Bohémien. Chevalier d'industrie. Tireur de laine ou de manteaux. Homme de sac et de corde. Nordforss (1805). Jag kan ej förlika mig med den tanken att en sådan nykter spitsbof som (väckelsepredikanten o. nykterhetsivraren Pehr) Nyman skall apostolisera i Vexiö Stift. Tegnér Brev 10: 70 (1841). Tjufven. Jo, här är en klocka! Den kan du också ta. (Lemnar den till Pettersson). Agapetus (afsides). En klocka! Nu kan man se hvad klockan är slagen. Det är inga spöken .. det är spetsbofvar. Säfström Sönd. 77 (1866). Elgström o. Runnquist SvMordb. 62 (1957). — särsk. bildl. Orden äro riktiga spetsbofwar sedan reverserna tagit äran af dem. Hagberg Shaksp. 7: 295 (1849).
Ssgr: A: SPETSBOV-SPRÅK, se B.
B (numera bl. ngt ålderdomligt): SPETSBOVS-ANSIKTE. ansikte som tillhör l. kunde tillhöra en (spets)bov, spetsbovsfysionomi. Östergren (1944).
-BAND. (numera mindre br.) förbrytar- l. tjuvband. (Sv.) Spetsbofsband .. (fr.) Bande de voleurs = de bohémiens. Nordforss (1805).
-FYSIONOMI. fysionomi hos (spets)bov l. spetsbovsliknande l. bovliknande fysionomi; jfr bov-fysionomi. HågkLivsintr. 16: 231 (1935).
-ROMAN. (mindre br.) skälmroman. 3NF 1: 312 (1923).
-SPRÅK. (spetsbov- 1852. spetsbovs- 1805) [jfr t. spitzbubensprache] (numera föga br.) förbrytarspråk l. tjuvspråk. Nordforss (1805). ÖoL (1852).
-STRECK. (numera föga br.) bovstreck, skurkstreck. Nordforss (1805).
-TYP. särsk. om (spets)-bov ss. farsfigur. Hirn Barnlek 188 (1916).
Avledn.: SPETSBOVERI1004, n. [jfr t. spitzbüberei] (numera föga br.) (utförande av) skurkstreck l. bovstreck l. bedrägeri. Olffson Christiern 120 (1644; om Didrik Slaghecks framfart i Sv.). (Han) föll .. i en berychtad Courtisanes garn, som honom hans Gold-Börse och Gull-Vhr .. bortsnappade .. Imedlertid hände sig, efter thetta på honom föröfwade spitzbofweri, at (osv.). Humbla Landcr. 232 (1740). (Sv.) Spetsbofweri .. (fr.) Filouterie. Fourberie. Friponnerie. Nordforss (1805).
SPETSBOVISK, adj. (†) bovaktig, skurkaktig. Humbla Landcr. 119 (1740). Lindströmer Klinger Faust 1: 41 (1801).
SPETSBOVSAKTIG, adj. (numera bl. ngt ålderdomligt) som har karaktär l. drag av en spetsbov; jfr bov-aktig. Nordforss (1805). (Sv.) Spetsbofsaktigt .. (fr.) En fourbe. En filou. Dens.
SPETSBOVSKA, f. (†) kvinnlig bov l. skurk l. tjuv. (Sv.) Spetsbofska .. (fr.) Voleuse. Friponne. Trompeuse. Nordforss (1805).
Spoiler title
Spoiler content