publicerad: 1984
SPETÄLSKA spe3t~äl2ska, ngn gg äv. spetäl4-ska, r. l. f.; best. -an; pl. (numera bl. tillf., om olika arter av spetälska l. i oeg. l. bildl. anv.) -or (Samtiden 1873, s. 797).
Ordformer
(spetelsk- c. 1580—1935. spettelsch- 1620. spettelsk- 1555—c. 1655. spettälsk- 1589—1651. spetälsk- 1526 osv. spitelsk- 1541—1915. spittelsk- 1541—1747. spittälsk- 1526. spitälsk- 1749—1823. -a 1526 (ss. subj.), c. 1645 (ss. obj.) osv. -e c. 1580—1668. -o 1526 (efter prep.), c. 1655 (ss. subj.)—1710 (efter prep.))
Etymologi
1) om en (av leprabacillen orsakad, numera huvudsakligen i Asien, Afrika o. Sydamerika förekommande) kronisk infektionssjukdom som främst kännetecknas av (under sjukdomens förlopp alltmera vanställande) utslag o. sårbildningar l. avstötning av de yttersta delarna av extremiteterna o. d., lepra; i sht om endera av två huvudformer av denna sjukdom, varav den ena kännetecknas av knöliga, vanl. i stora ruttnande sår övergående utslag, den andra angriper det perifera nervsystemet, vilket medför partiell känsellöshet, svåra sårbildningar, muskelförtvining o. avstötning av fingrar, tår o. d.; förr äv. (se särsk. slutet) om l. med inbegrepp av andra (hud)sjukdomar som liknar spetälska (i ovan angivna bet.); jfr ELEFANTIASIS 1, KNÖL-SJUKA. (Jesus sade till den spetälske:) Iach will, war reen, Och när han thet sagt hafde, gick strax spittälskan vthaff honom. Mark. 1: 42 (NT 1526). Et slags spitelska som är skarp som en Elephantz huudh. Linc. (1640; under elephantiasis). I slutet af 15:de och början af 16:de seklet ansågs .. den syphilitiska sjukdomen såsom en afart eller hybrid-form af den gamla spetelskan. ASScF 5: 272 (1855, 1858). Spencer trodde .. att allt det onda .. är af öfvergående beskaffenhet, och att synden i verlden icke har större motståndskraft mot en upplyst andlig dietetik än förgångna tiders pester och spetälskor mot våra dagars högt utbildade läkarkonst. Samtiden 1873, s. 797. Spetälskan eller lepran var utbredd i Europa redan under tidig medeltid, men i Norden tycks sjukdomen ha fått kraftigare spridning först under korstågstiden. Kulturen 1949, s. 118. jfr (med nybildad, arkaiserande form): Vi äro kranka. — Hvad för sjuka? .. Sköran eller bjuggen? — Ja ditåt; spitälsk snarare. Strindberg NSvÖ 1: 98 (1906). — särsk. (†) om hudsjukdomar hos husdjur, vilka yttrar sig i utslag. Spetälska (angivet ss. tillhörande) Exanthemiska hudsjukdomar, (lat.) Morbi exanthematici (non contagiosi). SFS 1863, nr 32, s. 20.
2) mer l. mindre bildl.; särsk.
a) (i fackspr.; mindre br.) glassjuka (se SJUKA, sbst.1 6). Plast botar ”spetälska” hos 1700-talsglas. SDS 1952, nr 202, s. 2.
b) i fråga om ngt i immateriellt avseende fördärvbringande: (frätande) sjukdom (se d. o. 2) l. ”farsot” l. (svår) smitta (se SMITTA, sbst.2 5) l. kräfta (se KRÄFTA, sbst. 5 b) l. dyl. Herre Gudh himmelske Fadher, tu som genom titt ord och helgha döpelse, oss alla som troo, ifrå then gruffueligha syndennes spittelsko så nådheligha holpit haffuer, och än nw daghliga hielper, j alt thet wij behöffue, Wij bidie tigh (osv.). EvEp. 1562, s. O 3 a. (Slaveriet hade införts) i många (nordamerikanska) stater långt före oberoendet .., och denna spetälska hade länge i förväg hotat de stater som skyddat och tolererat den med .. det förfärligaste .. borgerliga krig. Bergstedt Clément PolEkon. 497 (1868). Under några år gick han med en .. själslig silverhud, en förnekandets spetälska, tills han förstod, att (osv.). Blomberg LandLåg. 272 (1930). Vi försäkra våra arbetare mot olycksfall och arbetslöshet, men vi vägrade att försäkra våra barn och barnbarn mot den röda spetälskan (dvs. kommunismen). Hildén Michajlovič När 325 (1933).
Ssgr (i allm. till 1. Anm. Ssgr av typen -anstalt, -by, -klocka ansluts av nutida språkkänsla alternativt till spetälsk (i bet. 2)): A: SPETÄLSK-ARTAD, -BAKTERIE, -HUS, -HÄRJAD, -LIK, -PATIENT, -SJUK, -SMITTA, -SOT, se B.
B: SPETÄLSKE-ANSTALT~02 l. ~20. anstalt för isolering (o. vård) av spetälskesjuka personer; jfr -hospital, -sjukhus. Ackté Jalander 64 (1932). —
-ARTAD, p. adj. (spetälsk- c. 1795 osv. spetälske- 1893 osv.) som har karaktär l. tycke av spetälska. Fischerström 4: 401 (c. 1795; om utslag). —
-BAKTERIE. (spetälsk- 1928. spetälske- 1928 osv.) (av den norske läkaren A. Hansen funnen) bakterie som orsakar spetälska, spetälskebacill. UNT 1928, nr 10045 B, s. 1. —
(1, 2) -FÖRTÄRD, p. adj. (mera tillf.) förtärd av spetälska; särsk. till 2. Lindqvist RysslJudSkald. 138 (1935; om själar). —
-GIFT. (numera bl. i vitter stil) om spetälskesmitta (tänkt ss. ett gift), spetälskans sjukdomsgift. Hagberg Shaksp. 1: 304 (1847). —
-HOSPITAL. (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) spetälskesjukhus. BtRStP 1862—63, XI. 2: 88. —
-HUS. (spetälsk- 1738. spetälske- 1749—1951) (numera mindre br.) spetälskesjukhus, spetälskehem. Lind (1738; under siechenhaus). Lychnos 1950—51, s. 6. —
-HÄRJAD, p. adj. (spetälsk- 1913) (mera tillf.) (liksom) härjad av spetälska. Hyn såg hvit och spetälskhärjad ut. Molin LättsTungs. 86 (1913). —
-KLOCKA. om klocka l. bjällra som spetälskesjuka förr på vissa håll bar (l. ännu bär) för att varsko om smittorisken. Bergman Dröm. 233 (1904; i jämförelse). —
-PATIENT. (spetälsk- 1928. spetälske- 1921 osv.) patient som har l. vårdas för spetälska, patient på spetälskesjukhus. Kaudern CelebObygd. 1: 445 (1921). —
-SERUM. serum använt mot spetälska. Redan 1906 satte prof. Reenstierna som sitt mål att framställa ett spetälskeserum. SvD(A) 1933, nr 280, s. 20. —
-SJUK. (spetälsk- 1869. spetälske- 1890 osv.) som har l. lider av spetälska, spetälsk (se d. o. 1); i sht i substantivisk anv.: person som har l. lider av spetälska, spetälsk (se d. o. 2). De spetälsksjukas antal .. utgjorde (enl. vederbörande provinsialläkares rapport) 60. BtRiksdP 1869, I. 1: nr 1, Bil. 7, s. 15. Medicinalstyrelsen (hemställer) om medgifvande för spetälskesjuk person, att .. färdas å statens jernvägar till eller från Jerfsö sjukhus. SD(L) 1897, nr 57, s. 2. Rösiö Benadirkust. 128 (1937). —
-SJUKHUS~02 l. ~20. sjukhus l. sjukhem för isolering o. vård av spetälskesjuka; jfr -hem, -hospital. GHT 1896, nr 260 A, s. 2. Varje stad, ja, varje större by hade under äldre tider ett spetälskesjukhus utanför sina murar. Wirgin Häls. 3: 17 (1933). —
-SJUK-VÅRD. sjukvård som tar hand om spetälskesjuka, sjukvård för l. vård av spetälskesjuka. SvD(A) 1917, nr 23, s. 5. —
-SKORV. (†) utslag uppfattat l. ”skorv” (se d. o. 1) uppfattad ss. orsakat (orsakad) av spetälska; jfr spetälsko-skabb. 3Mos. 13: 30 (öv. 1893). Klint (1906). —
-SMITTA. (spetälsk- 1906. spetälske- 1923 osv.) smitta som överför spetälska. Högberg Vred. 2: 368 (1906). —
-SOT. (spetälsk- 1750. spetälsko- 1555—c. 1635) (†) spetälska. LPetri 2Post. 234 b (1555). Kolmodin QvSp. 2: 167 (1750). —
-STATION. inrättning (station) för isolering o. vård av spetälskesjuka. Adelborg BlåHav 204 (1934; på en ö i ostindiska arkipelagen). —
-STUGA. (numera bl. i skildring av ä. förh.) sjukhus l. (sjuk)hem för spetälskesjuka. Lychnos 1950—51, s. 18. —
-SÅRNAD. (spetälsko- 1541) (numera bl. med ålderdomlig prägel) sårighet l. sår (med d. o. i plural anv.) som orsakas av spetälska l. som spetälskesjuk har. 3Mos. 13: 9 (Bib. 1541). —
C (†): SPETÄLSKO-SKABB. utslag uppfattat l. skabb uppfattad ss. orsakat (orsakad) av spetälska; jfr spetälske-skorv. 3Mos. 13: 30 (Bib. 1541; Bib. 1917: spetälskeskorv). Forsius Min. 151 (c. 1613). —
-SOT, -SÅRNAD, se B.
Avledn.: SPETÄLSKAKTIG l. SPETÄLSKEAKTIG, adj. som har drag l. karaktär av spetälska, spetälskeartad. (Under år 1757) hafwa i (Serafimer-)Lasarettet wistats .. (bl. a.) 7 (personer) öfwerdragne med Skabb och Spetelskagtigt utslag. PT 1758, nr 5, s. 3.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content