publicerad: 1984
SPEX späk4s, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(spex (speks) 1861 osv. späks 1889)
Etymologi
1) av amatörer framfört lustspel; särsk. (o. numera nästan bl.): av studenter l. yngre akademiker framfört (respektlöst l. uppsluppet) parodiskt lustspel l. drama (i sht behandlande historiskt motiv med halsbrytande anakronismer o. med anspelningar på samtida personer o. händelser); föreställning av sådant lustspel l. drama, förr äv.: föreställning av l. underhållningsafton med två l. flera spex (i ovan angivna bet.). Landsm. XVIII. 8: 38 (i handl. fr. 1861). Föreningen Studenter och Arbetare hade i går afton anordnat spex m. m. å sin lokal vid Östra Ågatan. Fyris 1894, nr 142, s. 2. Våren 1865 .. hade jag ett trefligt spex den 27 april. Vi gåfvo först Piccolet ... Så kom ett franskt stycke ... Som tredje stycke uppfördes E.S.S. ALevertin i Holmia 21 (1898). Här har förut omtalats, huru vi (gymnasister) .. spelade teater eller ”höllo spex”, som det sedan på Uppsala-jargonen hette och heter än i dag. Vi hade vid Mårtengås 1848 spelat Hittebarnet af Blanche. Nyblom Minn. 1: 201 (1904). Studentkåren, närmast Skånska nationen .., hade visat vänlig artighet mot sin första kvinnliga ledamot. Nationen ställde till en ståtlig nationsbal, där det äfven förekom ett spex, skildrande den nyblifna studentskans framgångsrika bana på det fält hon valt, skämtsamt men välvilligt. LundagKron. 2: 341 (1921). Uarda är alla tiders bästa spex, säger man i Lund. Björklund MånLund 190 (1931). — jfr NATIONS-, NYÅRS-, STUDENT-, SÄLLSKAPS-SPEX. — särsk. (numera bl. tillf.) i oeg. l. utvidgad anv.: gycklande l. parodiskt lustspel. (Hos Menander) har Aristofanes' dionysiska spex avlösts av ett borgerligt karaktärs- och intrigdrama. Grimberg VärldH 3: 319 (1928).
2) bildl.: parodiskt l. dråpligt skådespel (se d. o. 2) l. parodisk osv. tillställning; (dråpligt) skämt. Landsorganisationens tidning möter kommunisterna i oreserverad enighet när det gäller att framställa ungdomens första nattvardsgång som ett spex. Är det på sådan grund som det blivande samarbetet skall baseras? SvD(B) 1945, nr 194, s. 4. Du begriper väl att jag inte kan skriva nån riktig deckare! .. Det hela är bara ett spex som jag gjort för att skoja med dej och Charlie. Hedberg SnällBarn 317 (1958). Valmötet blev rena spexet. SvHandordb. (1966).
Ssgr (i allm. till 1. Anm. Vissa av nedan anförda ssgr kan äv. föras till spexa): SPEX-AFFISCH. affisch annonserande spexföreställning. Lindström DödStud. 12 (1948). —
-ARTAD, p. adj.
1) till 1: som är nära besläktad med l. har karaktär av spex. SvD(A) 1929, nr 106, s. 14. (Hj. Bergmans) svaghet är det alltför parodiska, grovt spexartade, som då och då skär genom helheten. Enckell o. Claesson Trub. 30 (1932).
2) till 1 o. 2: som har karaktär av spex, dråplig, parodisk, farsartad. Den seriöst avsedda tillställningen utvecklades till ett spexartat jippo. —
-FIGUR. figur ur ett spex l. spexartad (se d. o. 1 (o. 2)) figur. Fägersten Johnson Congorilla 27 (1932). —
-GRUPP. om sammanfattningen av personer (studenter) som framför (ett visst) spex, grupp spexare. LD 1958, nr 123, s. 16. —
-HUMOR. (studentikos) humor (av det slag) som utmärker l. kommer till uttryck i spex. HågkLivsintr. 17: 324 (1936). Det fanns sedan gammalt en akademisk metod att markera både lojalitet och avståndstagande, både respekt och respektlöshet. Denna metod var spexhumorn. Schück o. Warburg 3LittH 8: 466 (1949). —
(1, 2) -HUMÖR. av spex l. spexande präglat humör; spexartat (se -artad 1, 2) humör; humör för att spexa (se d. o. 2). Glasmästaren kom i spexhumör. Hammenhög EoA 128 (1930). För att hjälpa .. (den engelske lektorn) över ensamhetskänslan i det nya landet hade man fört in honom i en krets av akademiska medborgare, rätt mycke medicinare, kända för spexhumör och skämtlynne. Wigforss Minn. 2: 49 (1951). Det var inte karnevalsdagar och spexhumör som angav grundtonen i tjugotalets melodi. Snarare var det den återerövrade vardagen. Fehrman Gullberg 35 (1958). —
-PROGRAM. program (se d. o. 2) till spexföreställning; äv. om spexföreställning (med tanke på dess olika moment o. ordningen dem emellan). Fyris 1894, nr 22, s. 4. Fatab. 1958, s. 250. —
-STIL. stil som kännetecknar spex; spexartad stil. Framställningen präglas av ett slags spexstil. Pjäsen gick i den vanliga spexstilen: en operettrevy fylld med anspelningar på dagens händelser och förhållanden i Lund i synnerhet. LundagKron. 3: 46 (1955). 1928 hade Hjalmar Gullberg och Harrie utgivit Aristofanes' komedi Fåglarna, som uppfördes samma år. Det var en mycket fri översättning, som närmade sig lundensisk spexstil. SvLittTidskr. 1962, s. 158. —
-TIDNING. (förr) om skämtsam tillfällighetstidning som författades för en studentnations medlemmar o. som (i spexstil) gycklade med prominenta personer inom nationen o. d. SD(L) 1902, nr 31, s. 3. —
-TON. ton som kännetecknar spex l. spexartad ton, spexstil. Schück o. Warburg 3LittH 8: 473 (1949). —
-TRADITION. tradition i fråga om l. tradition bestående i (en vid universitetet i fråga utvecklad typ av) spex. Lundensisk, uppsaliensisk spextradition. ÖgCorr. 1942, nr 270, s. 9. —
Avledn.: SPEXA, se d. o. —
SPEXIG, adj.
1) till 1: som präglas av l. har det för ett spex typiska; spexartad (se d. o. 1). Kand. Markström gjorde en spexigt rolig hovmästarinna (i Messenius' ”Disa”). Upsala(A) 1926, nr 25, s. 1. De båda lustigkurrarna Bob Hope och Bing Crosby äro i bästa form i Lillas premiärfilm i går, ”Två glada sjömän i Marocko”. .. Det hela är något av det spexigaste man sett i filmväg, bortom all rim och reson, för att inte säga rena dårpippit. UNT(A) 1943, nr 299, s. 9. Dessa (i rummet upphängda spex-)affischer berättar dels att jag är nationens klubbmästare, dels att spexandet är min allt uppslukande hobby, och jag måste bekänna att även till vardags och till och med när jag skall vara verkligt allvarsam hemfaller jag åt det spexiga. Lindström DödStud. 13 (1948).
2) (ngt vard.) till 2: spexartad (se d. o. 2). Det såg spexigt ut, då hans cykel långsamt vinglade fram mot stormhindren. Hedberg VackrTänd. 293 (1943).
Avledn.: spexighet, r. l. f. egenskapen att vara spexig; särsk. till spexig 1. Årets krönika (i Stockholms nation) var en strålande blandning av uppsluppen spexighet, bitande elak ironi och — last but not least — skir lyrik. Ergo 1933, s. 142. —
SPEXIKAL, SPEXIKAV, SPEXIKOS, se d. o.
Spoiler title
Spoiler content