SPEXIKAL späk1sika4l, adj. -are; adv. -T.
(mera tillf.) som har karaktär l. drag av spex (se d. o. 1), som har spexstil, spexliknande, spexartad; äv. ss. adv.: spexliknande, i spexstil. Det är en sagolikt fin föreställning, som Storan presenterar. Åke Sällströms lika lärda som lyriskt behagfulla och när så kräves spexikalt turnerade översättning från ryskan tycks vara en fullträff. GHT 1970, nr 101, s. 3. På Storan har teaterchefen Folke Abenius i spetsen för en grupp medarbetare valt att ge helgens operettpremiär en spexikal utformning. Därs. 1972, nr 299, s. 3.
SAOB
