publicerad: 1985
SPIONERA spi1ωne4ra l. -on-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ERI (se avledn.), -ING; jfr SPIONAGE.
Ordformer
(espion- 1680—1776. spejon- (-eion-) 1716—1811. spion- (-ij-, -nn-) 1641, 1729 osv.)
Etymologi
motsv. SPION 1: verka l. arbeta l. göra tjänst ss. spion, bedriva spionverksamhet (förr äv. om soldat: göra tjänst ss. spanare l. spejare l. rekognosör, bedriva spanings- l. rekognoseringsverksamhet); äv. övergående i allmännare bet.: gm i smyg försiggående l. otillåten observation l. skuggning (se SKUGGA, v. 11) l. efterforskning l. registrering o. d. (söka) skaffa sig information l. vetskap (om ngn l. ngt, särsk. innehållet i hemliga handlingar l. dokument); äv. oeg. l. mer l. mindre bildl.; särsk. liktydigt med: kunskapa (se d. o. 3 (a)) l. utspana l. utspeja. RP 8: 714 (1641). Kom een bonde in utj Kongl. Maij:tz läger, utsend af the danske til [at] espionera. Spegel Dagb. 128 (1680). Iag var ofta Commenderad med 3 a 5 Man på Speionering. HFinlÖ 397 (1730). Ryttare, som i krig äro utskickade til at spionera. Möller 1: 440 (1755). Man hade en känsla av att det spionerades överallt. Munsterhjelm (c. 1930) hos Östergren. Några var råa nog att undra, om han gick .. (till morgonbönen i skolan) för att spionera. Spong Sjövinkel 418 (1949). Jag har sett dig gå till henne .. — Har du spionerat? — Ja, sa hon bara, jag har gjort det. Husáhr Jeriko 135 (1958). jfr UT-SPIONERA. särsk.
a) i förb. med bestämning betecknande person l. sak som utsätts för spionerande l. som det önskas information om gm spionerande.
α) med bestämning utgörande direkt obj. (särsk. liktydigt med: utspionera); numera nästan bl. med det direkta obj. utgörande en bisats (i sht inledd med hur). (Jag) blef .. kallat till Hans Kongl: Maijtt (dvs. K. XII), som låg i Lund, Hvilken .. mig under 4ra Ögon Examinerade .. om iag kunde Spionera Ryssens Macht och styrckia i finland. HFinlÖ 440 (1730). Här har igenom fjellet farit 2:ne man som antecknat belägenheten af byar, gårdar och böndernas välmåga. Med ett ord egentligen spioneradt landet. EGran (1809) hos Quennerstedt Torneå 2: 167. Aldrig sade någon, att (S. L. Ödmann) lät spionera folk eller att rapportörer hos honom voro välkomna. Svanberg RedLefn. 150 (1882). Till de spionerade, förtalade, förföljde, som hemsökas af påfven Pius X:s sorgliga inkvisition. Söderblom RelProbl. 1 (1910). Man är ju alltid spionerad genom dessa välsignade biktstolar. Högberg JesuBr. 1: 206 (1915). Helt säkert kom han för att spionera huru landet låg och för att få reda på sina offers vanor. Ashton-Wolfe Spind. 203 (1930).
β) med bestämning utgörande prep.-adverbial inlett med på. Holmberg 1: 780 (1795). Man bör låta spionera på sina egna spioner, för att utröna om de tiläfventyrs äro dubble. Lefrén Förel. 2: 146 (1817). (Polismästaren hade) i början av deras bekantskap stått och spionerat på sin blivande hustru en natt utan att hon visste det. Hellström Malmros 316 (1931). När han 1771 var vid .. (Falu gruva), spionerade han natt och dag på Lundströms anstalter. Lindroth Gruvbrytn. 2: 318 (1955).
γ) (†) med bestämning utgörande prep.-adverbial inlett med om. (År 1704) .. blef iag .. [sänd] att speionera om fiendens armées tillstånd. HH XVIII. 3: 59 (1721).
δ) (†) med bestämning utgörande prep.-adverbial inlett med efter. Weste (1807). Spionera efter en ting. Dens. FörslSAOB (c. 1817). Dalin (1854).
b) (numera föga br.) ss. vbalsbst. -ing, i konkretare anv.; dels om enskilt fall av spionerande l. enskilt tillfälle då spionerande bedrivs, dels närmande sig l. övergående i bet.: spionväsende; i dessa anv. särsk. liktydigt med: spionage. Med spioneringar och hemliga förhör och ransakningar etc. fortfares .. ganska ifrigt. Ahnfelt HofvLif 3: 23 (i handl. fr. 1795). Genom en väl inrättad spionering erhållas de tidigaste underrättelser om fiendens ställning, styrka och sammansättning. TjReglArm. 1867, 4: 42.
c) (†) oeg. l. bildl., om myra (av visst slag), i fråga om att på sitt speciella sätt göra sig underrättad om ngt som berör myrsamhället o. dess säkerhet; jfr SPEJARE, sbst.2 3. Samma slags teckenspråk (som vid fara) anwändes också wid andra tillfällen (av myrorna), t. ex. .. af de spionerande, för att meddela deras upptäckter. Holmström Ström NatLb. 4: 106 (1852).
Särsk. förb.: SPIONERA UPP1010 4, äv. OPP4. (gm) spionerande uppdaga l. ta rätt på l. skaffa sig kännedom om (ngt), spionera ut; äv.: (gm) spionerande spåra upp l. leta rätt på (ngn l. ngt); äv. oeg. l. bildl., särsk. liktydigt med: (i smyg) spåra l. snoka upp l. snoka reda på. Ryssarna spionerade upp och likviderade sin forne spion, trots att denne bytt identitet ett par gånger. Han lyckades spionera upp hennes nya adress. (De s. k. själköparna) äga .. betjänter, som på gatorne spionera up främlingar. Thunberg Resa 1: 91 (1788). Spionera upp .. (dvs.) utforska. Weste FörslSAOB (c. 1817). —
SPIONERA UT10104. (gm) spionerande forska l. lista ut l. ta reda på (ngt); i sht förr äv. med personligt obj.: (gm) spionerande skaffa fram information om (ngn); äv. oeg. l. bildl., särsk. liktydigt med: (i smyg) lista ut, snoka upp. Lidén FörtrBr. 234 (1775; med sakligt obj.). Spionera ut hvad .. (rom) kostar kruset eller Butejllen. CAEhrensvärd Brev 2: 126 (1796). (Sv.) Spionera ut .. (fr.) découvrir, déterrer, épier, espionner qn ou qch. ÖoL (1852). Konungen höll ögonen på hans ansikte för att spionera ut hans tankar. Strindberg HMin. 2: 224 (1905). Det är inte värdt att vara hemlighetsfull. Vill man veta det, spionerar man ut våra förehafvanden ändå. Janson CostaN 1: 224 (1910).
Ssgr (numera bl. tillf.): SPIONERINGS-CENTRAL. spionage- l. spionericentral, spioncentral. Östergren (1944). —
-SYSTEM. spionage- l. spionerisystem, spionsystem; förr äv. närmande sig l. övergående i bet.: spionageorganisation. (Alquier) lyckades .. icke så väl som Ranjou i Götheborg att i Stockholm ordna ett fullständigt spioneringssystem. Wingård Minn. 7: 12 (1848). SAOL (1950). —
Avledn.: SPIONERI1004, n. [jfr d. spioneri, t. spioniererei] verksamheten l. handlingen att spionera, spionerande, spionering, spionverksamhet (stundom äv. konkretare, om enskilt fall l. tillfälle av sådan verksamhet osv.); äv. oeg. l. mer l. mindre bildl., särsk. om (i smyg försiggående) utforskande av l. snokande i ngt l. bevakande av ngn; jfr spionage. ReglSwArmeen 1710, s. 24. Spioneriet har i Sverige aldrig velat riktigt frodas. Rydberg Frib. 282 (1857). (Mannens språk)-skicklighet (gjorde) det möjligt för honom att oupptäckt intränga i fiendens läger och genom sina spionerier gagna den svenska hären. NF 1: 1349 (1876). Spioneri försonas vanligen med lifvets förlust, dock icke utan föregående ransakning vid krigs- eller ståndrätt. TSjöv. 1890, Bih. s. 29. Om läraren .. alltid går öppet till väga utan spioneri och öfverraskningsförsök, så finna barnen intet tryckande eller obehagligt i tillsynen. Arcadius Folksk. 133 (1903). Den som, med uppsåt att gå främmande makt tillhanda, obehörigen anskaffar .. eller eljest röjer uppgift rörande försvarsverk .. eller förhållande i övrigt, vars uppenbarande .. kan medföra men för rikets försvar .. eller eljest för rikets säkerhet, dömes .. för spioneri till fängelse i högst sex år. SFS 1962, s. 1864. jfr handels-, polis-spioneri.
-byrå. [jfr fr. bureau des renseignements] (om utländska förh.) = spionage-byrå. Laurin Våld 366 (1910; om ä. franska förh.).
-central. central varifrån spioneri bedrivs o. leds, spionagecentral, spioncentral. Hildebrand Donaumon. 37 (1915).
-system. system för l. som innebär bedrivande av spioneri, spionage- l. spionsystem (äv. oeg. l. mer l. mindre bildl.); jfr spionerings-system. Skolmästaren bör noga akta sig för ett småaktigt spionerisystem. Dahm Skolm. 192 (1846). Staf PolisvSthm 283 (1950).
-verksamhet. (verksamhet som innebär) spioneri, spionageverksamhet, spionverksamhet. SvDÅb. 18: 116 (1941).
Spoiler title
Spoiler content